Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att riddaren Erik Hasenbyrghs enka för 10 mark siifver till Peder
Jönssen Pors förpantat tvänne gårdar i ”Cimbris” och 10 år senare
intogs staden af konung Albrekt. 1378 försäkrades
Premonstraten-serklostret i Tummetorp, troligen detsamma som det nyssnämnde
Tomerup eller beläget i närheten deraf, om bibehållandet af Nicolai
socken i Cimbritshamn och vid ungefär samma tid klagade
Hansca-ternes utliggare öfver förfång af konungens fogde i Cimbritshamn.
Vid denna tid nämnes den bestämdt såsom stad. Det är
förmodligen från denna period af den uråldriga stadens historia det kapell
förskrifver sig, som varit beläget vid tullporten, och hvilket påstås
vara uppfördt af Lybeckare, då de vistats här i och för sillfiske.
Att staden under denna period ej varit så obetydlig synes deraf att
den på riksdagen i Köpenhamn år 1530 lärer haft ombud. Samma
år erlade den dock för att befrias från underhåll af landsknektar
endast 150 mark, hvaraf synes att staden ej varit af synnerlig
betydenhet, då Trelleborg vid samma tid betalade 500. Att den
sedermera snart råkat i lägervall intygas deraf, att staden 1565 för
armods skull fritogs från rustningsskyldighet och befriades äfven 4
år derefter från oerläggandet af 100 daler eller hälften af den
påbjudna skatten. Ar 1635 nedsattes likaledes antalet af de
”bösse-8^116^, staden skulle uppställa, från 8 till 4.
En hamn var emedlcrtid oundgänglig för stadens invånare för
att kunna drifva handel på Tyskland och andra utrikes orter. För
hamnanläggning, de sjöfarande till ”försickring1’, anslog Christian IV
år 1642 skatle-restantier till ett belopp af 450 daler samt eftergaf
staden alla utskylder för de derpå följande trenne åren. Men detta
arbete måste dock afbrytas i anseende till krigsoroligheterne, som
gjorde att stadsboarne måste flykta från hus och hem.
Med alla dessa olyckor förenade sig nu äfven pesten, som 1655
bortryckte två tredjedelar af Cimbritshamns befolkning, så att, när
Skåne kom under Sveriges spira, hade staden icke mer än 34
borgare. Vid samma tidpunkt eller omkring 1658 hade staden en
borgmästare och en rådman, de 2 andra rådmännen hade dödt i pesten.
At den förstnämnde var anslaget 2 tunnland jord, men ingen annan
lön. Ny stat för magistraten, som skulle bestå af 2 borgmästare,
2 rådmän och en notarie, föreslogs dock år 1719. På
fältmarskalken grefve Stenbocks föranstaltande blef år 1700, söder om hamnen,
en skans uppkastad, hvilken också 1715, under dåvarande krig med
Danmark, till betydlig grad bidrog att bevara staden för ett förnyadt
fiendtligt anfall.
Hamnens upphjelpande var föremål för flerfaldiga ansökningar
åren 1697 och 1719, emedan 3 svenska fregatter under de senare
åren der förolyckats. I krig var Cimbritshamn dessutom en vigtig
ort, såsom förpost till förhindrande af fiendtliga landstigningar.
Staden hade 1675 och 1686 lyckats utverka åt sig inrikes
seglations-rått, hvaraf uppkom någon tid en betydlig sädeshandel, som till
och med föranledde klagomål från Christianstad. Men i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
