Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehuru mycket än Malmö genom kriget lidit, var staden dock
ännu så välmående, att då krigshjelpen 1678 utgjordes, upptogs den
till 6,000 och Norrköping deremot endast till 4,800 daler. Fred
slöts väl 1679 de krigförande makterna emellan, men därmed voro
icke stadens olyckor slutade. 1681 hemsöktes staden af en svår
vådeld och icke ens från krigets besvärligheter var den ännu fullkomligt
befriad. Flere gånger före danska krigets utbrott 1709 intalade
Magnus Stenbock, som då var generalguvernör öfver Skåne,
Malmöboarne mod och vid den sista, den 27 September, sammankallade
han borgerskapet på Stortorget, aflade först sjelf trohetsed och låt
sedan hela borgerskapet göra detsamma. I December månad samma
år började danskarne att med 4,000 man blockera staden, men de
kunde ingenting uträtta mot kommendanten derstädes, öfversten,
friherre Hugo Hamilton, och blockaden måste slutligen i början af
Februari månad 1710 upphäfvas, då underrättelse anlände om
Stenbocks antågande med svenska hären. Nu kunde Hamilton förena sig
med densamma och fick tillfälle deltaga i segern vid Helsingborg.
Malmö var visserligen nu för flera sekler befriadt från krigets
härjningar, men tvänne år derefter hemsöktes staden af en fiende, ej
mindre förskräcklig ån kriget, nemligen pesten, hvilken rasade med
sådan våldsamhet, att den bortryckte 1/3 af stadens borgerskap och att
1/4 af husen i staden stodo öde.
Angående tillståndet med staden och dess handel under denna
tiderymd af dess historia, torde några ord här icke vara öfverflödiga.
I medlet af 1660-talet beboddes 424 gårdar af 450 borgare. 200
gårdar tillhörde civil- och militärbetjente. År 1662 yttrades af
generalguvernören att Malmö skutor voro mycket små och kunde ej
gå på Gottland. 14 år derefter hade staden 3 galiother, en
”skeperum”, en skuta, 2 färjor och 18 båtar. 24 personer egde dessa
farkoster, hvilka togos i anspråk för kronans tjenst. Tullinkomster
från och med åren 1665 till och med 1675 voro öfver hufvud för
inskeppning 7,000 R:dr årligen, hvaraf högst 1668, då de uppstego
till 9,250 R:dr, samt för utskeppning från och med 1671 till och
med 1675 öfver hufvud omkring 4,000 R:dr, hvaraf högst 1671, då
den uppgick till 6,614 R:dr. Inqvarteringen var ett af de mest
tryckande besvären, som vissa år i slutet af 17:de och början af 18:de
seklet medtog ända till 20,000 daler årligen, och således var en af
de större orsakerna till borgerskapels fattigdom. År 1715, således
endast 3 år efter sedan pesten rasade i staden, inqvarterades der 6
infanteriregementen, och 1719, då besättningen ändock var
förminskad, slapp ingen borgare med mindre än 10 till 12 soldater och
de förmögnare icke under 40 till 50. 1682 besteg sig den skatt
Malmö utgjorde till 16,426 daler och 1718 hade den redan ökat sig
till 35,540 daler silfvermynt. Under krigsåren 1714—1719 måste
Malmö såsom krigsgård utbetala öfver 19,000 daler. Länge var
sädeshandeln hufvudkällan till borgerskapets välmåga, och så länge
Skåne var danskt hade holländare derifrån uppköpt betydliga förråder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
