Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år 1766. Såsom ett eget vedermäle af konglig nåd, lika hedrande
för monarken, som för den enskildes minne, var att Carl XI vid
fältmarskalken, friherre Fersens plötsliga död 167S tilldelade honom
riksråds värdighet, och befallde att han skulle begrafvas med den
heder honom, såsom sådan, tillkom.
Den tvetydiga ställning skånska adeln under detta krig intagit,
föranlät Carl att stadga ett exempel för framtiden. En
kommissarial-rätt nedsattes i Malmö öfver friherre Jörgen Krabbe till Krageholm,
hvilken ansågs såsom den förnämste ledaren af dessa upproriska
rörelser. Af ransakningen upplystes att han brefvexlat med
danskarne, besökt danska lägret, på Krageholm festligt emottagit amiral
Tromp, hvilken anförde den med danskarne allierade holländska
sjömakten, samt att Krabbes tjenstfolk tillika varit behjelpligt att
tillfångataga tvänne svenskar, ryttmästar Klingsporr och qvartermästar
Bask. Han försvarade sig väl dermed, att han sett sig tvungen med
artighet bemöta så väl danskar som holländare, på det de ej skulle
sköfla hans gods, och hvad svenska militärernas tillfångatagande
beträffade, uppgaf han att snapphanarne tvungit några af hans tjenare
att förena sig med dem samt att han dessutom sjelf gjort allt hvad
i hans förmåga stått, för att befria ryttmästaren ur deras händer,
men förgåfves. Huru än härmed förhöll sig, från en viss dubbelhet
kan han icke frikännas. Ett offer fordrade den uppretade tidsandan
och sedan genom dom af den 6 November 1677 Krabbe förklarats
förlustig lif och gods, blef han den 13 Januari påföljande år af 4
fänrikar arkebuserad på Malmö slott. Hvad som berättas om
guvernören Sperlings enskilda hämdlystnad, att då Krabbes maka med den
af konungen utverkade pardon återkom till Malmö, hon skulle funnit
stadsportarne stängda, medan exekutionen pågick, har, enligt senare
forskningar, blifvit vederlagdt genom Sperlings bref till konungen af
den 25 November, hvaruti det heter: ”I går afton kom Krabbes fru
hit, och reste rätt nu bort igen, tvifvelsutan att besvära Eders Kongl.
Maj:t, ehuruväl jag rent ut sade henne, att hennes resa vore
förgäfves”. Häraf synes konungens bestämda föresats att genom visad
stränghet mot hufvudmannen för skånska adeln förekomma dylika
förräderier. Han efterskänkte emedlertid all Krabbes förbrutna
egendom. Tre Tottar, beslägtade med Krabbe, samt en Ramel och en
Walkendorff instämdes äfven till Malmö, men räddade sig genom
flykten. Deras gods indrogos, men återskänktes dem vid fredsslutet.
Ove Ramel var den ende, som icke fick tillgodonjuta detta, emedan
han icke ville förklara sig undergifven svenska regeringen. Hans
egendom Beckaskog blef då kungsgård. Från egennytta kan dock
icke ofvannämnde Sperling frikännas, då man af hans egenhändiga
brefsamling ser att han anhållit, det konungen ville skänka honom
Holger Totts egendom Söfde med ladagården Agarp. Fältmarskalken
Fersen blef för sitt välförhållande under kriget friherre samt fick
Skabersjö till friherrskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
