Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rielt pastorat af tredje klassen i närheten af Lund, hvilket bär
namnet S:t Peders kloster och Nöbbelöf. Då Ake Sparre, näst den siste
erkebiskopen, 1532 afsade sig embetet, förbehöll han sig
dekanats-befatlningen samt att, så länge han lefde, få vara föreståndare både
öfver detta samt Bosjö nunnekloster i Frosta härad. Af hvilken
delta förstnämnda kloster blifvit grundadt är ej med visshet bekant,
men hvad dess belägenhet angår förmodar man det hafva legat vid
Bredgatan och Wårfrugränd, förmodligen så uppkallad, emedan
detta, liksom de flesta andra nunnekloster varit helgadt åt jungfru
Maria. Att äfven detta haft goda inkomster kan man sluta deraf att
dess priorinna år 1379 såldt en i Lyddeköping, nuvarande
Lödde-köpinge, klostret tillhörig egendom till erkebiskop Nicolaus Johannis.
Ar 1541 förlänades det till Eske Biide, men beboddes likväl af
nunnor ända till 1580. Allhelgonaklostret var det femte, af
kringboende landtfolk förkortadt till Helnakloster samt sedermera
Helna-kyrka, emedan derunder hörde en landsförsamling, som legat norr
om staden. Emedan detta klosters föreståndare blifvit kallade
abbo-ter förmodar man att det tillhört Benediktinerorden. Detta låg straxt
norr om staden: att det varit ett betydande kloster kan man finna
deraf, att många bland dess abboter deltagit i rikets allmänna värf.
Så underskref en vid namn Johannes i Warberg år 1343 föreningen
rörande Skånes införlifvande med Sverige. En annan af dem deltog
1376 i valet af Olof, norrske konungen Håkans och drottning
Margarethas son till konung af Danmark. Sedan Skåne för andra
gången 1658 kommit under Sveriges krona, var Helnakloster någon tid
boställe för de svenske landsdomarne. Ett Johanniterkloster har efter
all sannolikhet äfven funnits i Lund, men om delta saknar man dock
närmare underrättelser. Till dessa ofvanuppräknade 6 kloster kom,
om man så vill, Helgeandshuset, beläget vid södra stadsporten,
hvilken deraf fick namnet ”Helig Geists port,” en inrättning, der,
såsom vi förut haft tillfälle nämna, resande munkar äfvensom andra
fremlingar under deras vistande i staden fingo fritt herrberge, ja,
till och med underhåll, hvarföre ett sådant Helgeandshus merändels
äfven hade sin serskilda kyrka, prest och föreståndare m. m. samt
således på intet vis, ehuru på latin kalladt: ”Hospitale Divi Georgii”,
får förblandas med ”Domus Leprosorum” eller hospital för sjuke och
orkeslöse fattige.
Förutom alla dessa kyrkor och kloster har staden äfven haft
kungs- och mynthus. Ett sådant af förra slaget vid vestra sidan af
kyrkogården finnes redan omnämndt 1245, då Erik Plogpenning
lade en af erkebiskopsåtets byggnader till detsamma, men
förärades sedan af drottning Margaretha åt domkyrkan. Från det senare
utgingo de mynttecken, hvilka i Carl XII:s tid förorsakade så
mycken ond blod i Sverige. Men äfven ett långt tidigare sådant har
det emedlertid haft, ty man har mynt slagne under Knut den Stores
regering och således före 1035, på hvilka man läser Lundi eller
Lund. Sedan Knut den Helige tillagt kapitlet derstädes fjerdedelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>