Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tetets flyttning till Christianstad, hvarvid de förnämsta
klagopunkter-ne voro brist på rom samt derjemte saknaden af de enklaste
förnödenheter, såsom eldstäder, sängkläder m. m. Detta kunde dock
icke, oaktadt så talande skäl, samt professorerne Cavallii och
Lun-derstens förord, beviljas. Akademien var nemligen ett af stadens
tvänne vigtigaste näringskällor, den andra åter var åkerbruket.
Efter år 1700 var staden äfven underkastad en ganska kännbar
inqvartering. Så väl svenska regementen, som utländske krigsfångar
utsögo staden. Då danska arméen 1709 landsteg i Skåne måste
staden såsom garnison mottaga 2 regementen, och efter slaget vid
Helsingborg 1,400 sjuka och sårade. På samma sätt lick staden ingen
ersättning för den betydliga inqvartering, som åtföljde Carl XH:s
vistande derstädes från den 20 September 1716 till den 11 Juni 1718.
Det hus han under hela denna tid bebodde har, efter att varit i
flera enskilde personers ego, nu mera blifvit inredt till lokal för
ka-thedralskolan.
Men redan några år innan Carl XII dit förläde sitt högqvarter
hade staden genom eldsvåda erfarit en högst kännbar förlust, då
1711 icke mindre än 36 gårdar jemte rådhuset Iades i aska. Genom
kriget led den ytterligare 1714, då af 10 båtsmän, som Lund var
skyldigt att hålla vid örlogsflottan, 8 omkommo. Eldsvådor, ehuru
ej så vidsträckte, som den förrnämnda, yppades likaledes 1721, 1728
och 1739, samt kunna till stor del tillskrifvas halmtaken, med hvilka
många hus ännu 1756 voro läckta.
Magistratens löner voro ganska otillräcklige, då ännu i medlet
af förra århundradet borgmästaren icke hade i lön mer än 250
daler silfvermynt och jord till några tunnors utsäde. Men ännu långt
sämre lottade voro dock rådmännen. En sädan hade sig anslagen 8
tunnlands åker, beräknad till en inkomst af något öfver 18 daler
samt 10 dalers så kallad källarefrihet. En dräng uppbar vid samma
tid, utom boningsrum och mat, 20 daler silfvermynt årligen och
kunde således med rätta anses båttre lönad.
Under hela den tid Lund tillhörde Danmark hade staden 2
borgmästare, men efter denna tid endast en jemte 4 rådmän och
en magistratsskreterare. Lunds marknader, hvilka förut hållits Christi
Himmelsfärds- och Larsmessodagen, flyttades 1755 till den 9 Juni
och den 16 September. År 1765 anföres landtbruk såsom stadens
hufvudnäring och 3 år derefter omtalas en förökad fattigdom såsom
följd af en svår boskapssjuka, hvilken beröfvat borgerskapet de
kreatur, hvarförutan det ej kunde sköta sin jord. Lund delade derjemte
med andra Skånska städer olägenheten deraf, att allmogen från
Småland, Halland och Göinge härad köpte upp humle, ost, smör,
ljus, väfnader, bräder och smiden, samt förde dessa varor till
slättbygden, der de utbyttes mot säd och andra artiklar, hvarigenom
städernas tillförsel minskades. Penningeförlägenhelen under senare
fjerdedelen af förra århundradet minskade äfven stadens landthandel
och kronontskylderaa måste merändels utpantas hos det utarmade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
