Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fångar, utom 57 kanoner, 65 fanor och standarer samt danska lågret
med proviant och ammunition föllo i segrarnes händer. Under detta
blodiga och på omvexlingar så rika fältslag hade den 27-årige
konungen, oaktadt understödd af Helmfelts och Aschebergs erfarenhet, ej
allenast visat sig ega utmärkt tapperliet, hvarpå bästa beviset var att
en kula gått igenom brättet på hans hatt och han fått en häst sig
undanskjuten, såsom vi af det ofvanstående sett, ulan äfven gifvit
prof af en för sin ålder ovanlig fällherretalang. Det gifna fältropet:
”med Guds hjelp” hade blifvit en verklighet. Guds hjelp hade
ögon-skenligen denna dag varit med svenskarne. Då Carl fick ögonen på
Nils Bjelke med återstoden af lifregementet, skyndade han fram till
honom, tog honom i famn i hela härens åsyn och ropade: ”Aldrig,
aldrig skall jag glömma den tjenst Bjelke i dag har gjort mig och
fäderneslandet!” Sedan vände han sig till ryttarne och sade:
”gossar, så länge någon af er finnes i lifvet, så kom till mig och han
skall aldrig sakna hvad han behöfver, det lofvar eder Sveriges
konung.” Derpå, vid det blandade hemska skenet af månen och
branden från Walkärra, som kastade sitt flammande sken öfver himlen,
knäböjde konungen med hela hären på den snöbetäckta marken och
öfverhofpredikanten Spegel tackade med hög röst hårskarornes herre,
som gifvit dem seger och så underligen bevarat dem, men
uppmanade tillika alla sina åhörare att, sedan del blodiga arbetet väl var
sluta dt, bortlägga all hämd och i hvarje sårad, vare sig vån eller
fiende, endast se en lidande medmenniska. Genom dessa vackra,
menniskovänliga ord frälsades mången tapper dansk krigare från
faran att af vanvård omkomma på slagfältet. Samma afton tågade
svenskarne in i Lund.
Men under detta krig skulle dock staden vidkännas en stor
förlust, i det danskarne påföljande året stucko den i brand och
förmodligen dervid äfven begingo många andra våldsamheter.
Emedler-tid bidrog den ofvannämnda segern, i förening med den, som
sedermera 1678 vanns vid Landskrona, betydligt till fredsslutet i Lund.
Detta afslöts med Danmark den 26 September 1679 under fransysk
bemedling, h varvid allt återstå! i des i samma skick som frederne i
Brömsebro, Roeskild och Köpenhamn föreskrifvit, endast med den
skillnad att Danmark skulle från hvarje fästning, som vid fredsslutet
var i dess händer, få bortföra 10 kanoner samt dessutom af Sverige
erhålla, såsom återstående utlagor för de länder Danmark under
kriget innehaft, en summa af 139,758 danska slåltedaler eller omkring
165,600 riksdaler svenskt mynt. Dessutom ingicks med samma makt
ett off- och defensiv-förbund på 10 år, hvarjemte freden beseglades
ytterligare genom Carl XI:s förmålning med danska prinsessan Ulrika
Eleonora.
Staden Lund hade emedlertid under de föregående
krigsorolig-heterna blifvit så utarmad, att den 1681 måste begära några års
friheter från den årliga kontributionen af 100 R:dr. Ar 1683
begärde de studerande i en skrifvelse till generalguvernören universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
