Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan eller aldrig förekomma i de med spetsbågsstil utförda. Möjligt
är äfven att i sådane ofantliga byggnadsverk, hvilka, oaktad t ansträngd
flit och betydlig arbetsstyrka, fordrade sekler för att fullbordas, en
sådan krypta varit en välkommen tillflyktsort för den första, mindre
församlingen. Denna kraftskyrka, som intager hela platsen under
högkoret, har en sträckning från norr till söder af 126^ fot samt
från vester till öster af 86.}, 36}- fots bredd och 14 fots höjd,
upplyses af 10 fönster samt livilar på 6 pelare och 18 kolonner. Den
invigdes 1123, således endast 22 år före sjelfva domkyrkan. Vid
den ena af pelarne ser man, groft uthuggen i sten och i
kroppsstorlek, bilden af en man och vid en annan, ehuru något mindre,
bilden af en qvinna med ett barn på ryggen, hvilka, enligt sägen,
skola föreställa jetten Finn med sin hustru. Dessa omfatta pelarne
liksom för att försöka kullstörta kyrkan. Legenden berättar, såsom
kändt är, att jetten Finn ingått den öfverenskommelse med S:t
Laurentius att han skulle fullborda kyrkan mot det vilkor, att, i fall
S:t Laurentius, dä detta var fullgjordt, icke hade utletat jättens
namn, skulle denne gifva honom sol och måne eller ock sina båda
ögon. Tiden för kyrkans fullbordande nalkades med stora steg och
ännu sväfvade Laurentius i samma okunnighet samt hade ej hittat
på någon utväg, huru han skulle hjelpa sig ur detta bryderi. Men
förtröstan till Guds godhet öfvergaf honom dock icke. Förstämd hade
han en afton begifvit sig utom staden och nedkastade sig under
ett träd i skogen, för att ostörd få öfverlemna sig åt sina tankar.
Då hör han plötsligt ett barn ej långt ifrån gråta och skrika, samt
en röst, som ganska tydligt sade: stilla, sonen min, snart kommer
Finn, fadern din, och skall då gifva dig sol och måne att leka med
eller också biskop Laurentii ögon. Med andaktsfull suck till höjden
begaf denne senare sig på återvägen och då jetten Finn, sedan
verket lyckligt var ulfördt, fordrade sin betalning och nu af den
fromme biskopen hörde sitt namn, försökte han och hans hustru, att till
hämnd kullstörta byggnaden, men fåfängt. Andemeningen häraf är
lätt funnen. Finn är hedendomens, S:t Laurentius kristendomens
representant. Hedningarne beqvämade sig, förmodligen för
penningar, att biträda till och med vid sjelfva kyrkobyggnaderne, mot
förbehåll alt få fritt utöfva sin fordna religion, som ursprungligen
bestod i en naturdyrkan. Mediertid hittade kristendomen på ordet till
gåtan, huru, förmedelst fridens ord, försonlighetens lära,
hedendomen skulle besegras och nu uppbjöd den råa naturkraften allt för
att förderfva denna lära, men förgäfves. Fåfängt använde de
mäktigaste af hedningarne all sin kraft mot kristendomens grundpelare
för att nedbryta den, intet kunde mer hämma dess framsteg, den
måste segra.
1 denna krypta äro, utom biskop Bernhard, om hvilken
ofvan-för är nämndt, flere biskopar och erkebiskopar, ända från tolfte
århundradet, begrafne. Den märkligaste af grafvårdarne är den öfver
erkebiskop Birger, död 1519, en 8 fot lång och 4 fot bred stenkista,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
