Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuvarande erkesliftet och ej långt ifrån 6 gånger så stort, som de
minsta biskopsstiften.
År 1833 företogs en behöflig och omfattande reparation af
domkyrkan, under ledning af professorn m. m. C. G. Brunius, samt
den senaste från 1843 till 1845, allt under samme mans oförtrutna
öfverinseende, livarföre ej allenast kyrkan, utan hvar och en som
nitälskar för bibehållandet af forntida konst och gamla minnesmärken,
stannat hos honom i största förbindelse.
Ett ganska märkligt myntfynd är det som gjordes 1835, då
dorakyrkaos norra kortrappa nppbröts. Derunder hittades nemligen
3:ne små högar silfvermynt, till antalet 54, och af 2:ne olika
präglar. De äro emedlertid hvarandra temligen lika, nemligen på
framsidan föreställande en konung i full ornat och på baksidan en biskop,
så att skillnaden endast består i några små detaljer. Man antager
dessa mynt, som icke hafva någon inskrift, härröra från Valdemar I,
men som han icke hyllades förrän 1154 och först 1157 ensam
uppsteg på danska thronen, men dessa, efter all sannolikhet, nedlagts
före kyrkans invigning 1145, är skäl att förmoda det de äro från
Erik Lams regering och således minst 700 år gamla.
Hvad slutligen beträffar kyrkans förmögenhet, så förlorade den
väl många af sina dyrbara lösören dels då Christian I lät plundra
densamma, dels vid reformationen, då Christian III från alla kyrkor
i hela sitt rike lät borttaga de öfverflödiga kyrkkärlen och
klenoderna, men Lunds domkyrka behöll likväl det hufvudsakligaste af sin
förmögenhet, som låg förvaradi jordegendom, hvartill de
ofvannämn-de 52 hemmanen utgjorde grunden. Denna förmögenhet har na
emedlertid i tidernas längd så förökat sig, att dess ordinarie årliga
inkomster numera äro: 833 tunnor råg, 981 tunnor korn samt 832
tunnor liafra eller tillsammans 2,646 tunnor säd, förutom mellan 2
och 3,000 R:dr B:co i så kallad hemmantalsränta, dagsverksafgifler,
böter, likringningsafgift m. ra. Biskopens lön utgöres af, jemte tvänne
landsförsamlingar såsom prebenden, det så kallade S:t Helenae eller.
Allhelgona kyrkas säteri, hvartill hörer Östra Torns by.
2. Klosterkyrkan eller S:l PeJers kyrka vid vestra- tulleny
men tillhörande en serskild landsförsamling. Den bär sitt namn
efter S:t Peders kloster, hvartill den förr hört, men år nu upplåten
till begagnande af Wärpinge by. Den är uppförd i ren spetsbågsstil’
och troligen af samma ålder som klostret. Undergick 1842 en
betydligare reparation. Kyrkan, som led mycket vid Svenskarnes infall
i Skåne, blef 1653 på konglig befallning iståndsatt. Den år
invändigt 99 fot lång, 27 fot bred samt 50 fot hög.
3. Biskopshuset. Såsom i oskiljaktigt samband med
domkyrkan må några ord härom nämnas, innan vi öfvergå till Akademien.
Redan 1830 ansågs gamla biskopshuset så bofälligt, att ett privat hus
måste hyras till boställe åt biskopen, hvarefter 1840 det gamla
ned-refs och grunden till ett nytt lades, hvilket 1846 blef färdigt. Då
emedlertid 1845 en byggnad för akademiens kemiska, fysiska och»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
