Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men stod ännu 7 år derefter utan dörrar och fönster. På 1760-talet
uppdrogos vål genom dåvarande Naturalie professorn Lidbecks
försorg i botaniska trädgården och andra plantaget* icke mindre än
100,000 mullbärsträd, allt i och för silkesafveln, men några
skålpund rått silke årligen var hela behållningen deraf. 1764 inreddes
öfre salen i orangeribyggnaden till anatomisal, som den varit till
1853, då, såsom vi ofvanföre sett, ett nytt hus för delta ändamål
uppfördes.
Parcitlishjckan,så uppkallad efter Nils Paradis, af hvilken den
år 1670 ägdes, är förenad med botaniska trädgården. Här ar för
närvarande, såsom en satir på dess namn, länslasarettet beläget,
hvarom ofvanföre är nämndt.
Norr om staden är Helnabacken, ett sammandrag af
Helgona-backen, så kallad efter Allhelgonakyrkan, som derslädes varit
belägen, men längesedan är nedrifven. Det är nu mera en med vackra
trädplanteringar i engelsk stil förskönad anläggning, livarifrån man
har en vidsträckt utsigt på ena sidan öfver Sundet och pä den andra
öfver Råbydalen och slätten ända till Homeleklint. Denna slätt har
fordom, åtminstone delvis, varit bevuxen med skog, så att, ännn i
början af 1400-lalet, den gick i nordost in på Lunds mark. Enligt
sägen skall det grofva ektimret i domkyrkans takstolar etc. äfvensom
till ektrapporne i tornet ä gamla akademiebyggnaden vara hugget vid
Stora Råby, \ mil sydost om staden. Virket i domkyrkan kan
der-jemte, efter all anledning, ej vara äldre än sedan 1234, då kyrkan
led betydligt genom den eldsvåda, som då öfvergick staden.
Den 1 :dels mil norr om
staden belägna så kallade
Slipare-backen förmodades länge vara den
för sina många landsting och
hyllningar beryktade Lybers hög,
hvarest Christian IV af historien
näranes såsom den siste, hvilken
1584 derstädes blifvit hyllad.
Enligt sednare forskningar lärer
dock hafva blifvit ulredt, att så
ej förhåller sig, utan att Lybers
hög, såsom af gamla handlingar
finnes uppgifvet, legat vid S:t
Helenas kyrka, eller densamma
som den nyssnämnda
Allhelgonakyrkan, men blifvit planerad,
sedan kyrkan förfallit och blifvit
nedbruten. Benämningen S:t
Helenas kyrka torde åfven vara ett
misstag, förmodligen uppkommet
deraf att den gemenligen kallades
Helnakyrkan, liksom vi förut sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
