Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
backen, hvarest den var byggd, kallas Helnabacken. Hvad namnets
etyraologi beträffar, förekommer denna hög 1206 under
benämningen Leerbecks Höy, Leerbeckhöi och Leerbeehöi, 138!) kallas den
Ltebershögh, omkring 1450 Treloyeborg, Treleyebardhöy, vid
reformationstiden Lybberigshoygh och Tr®liey®J)ardzliöy. Den sista
benämningen förmodas härröra af danska riksvapnet. Hvad är nu enklare
än alt vid förklaringen häraf återgå till dess äldsta, ursprungliga
benämning, så mycket mera, som vid foten af backen en liten,
obetydlig bäck framflutit, hvilken efter all sannolikhet gifvit den sitt
namn. Hvad åter angår Sliparebacken, så har den af en eller annan
anledning under medeltiden kunnat kallas S:t Liborii-backen, hvaraf
sedan i en okunnig menighets mun lätteligen blifvit det förra namnet.
Med Götheborg och Norrköping samt Upsala delar Lund nu
mera äran af att vara de enda landsortsstäder, hvilka kunna på sina
öppna platser uppvisa någon bildstod. På en plats midt för
Lunda-gård år upprest, en bildstod af Tegnér. Modellerad af Qvarnström
och gjuten i München år 1851 af F. Miller, aftåcktes densamma den
22 Juni 1853. Den är, utom fotställningen, som år vida högre,
nära 9 fot samt föreställer Frithiofs och Axels frejdade skald med
blicken höjd uppåt och ritstiftet i sin högra hand, färdig alt i den
bok han håller i venstra handen anteckna de inspirationer, han
ofvan-ifrån tyckes hafva erhållit. Han stöder sig mot en runsten samt liar
bredvid sig en harpa, öfver hvars ena hörn en lagerkrans hänger.
Till fotställningen liar professor Scholander gifvit ritning.
Lund hörer till tredje klassens städer och ordningsnnmmern vid
riksdagarne är 22. Dess areal utgör ISO tunnland, stadens längd
2,340 alnar, bredd 1,590 samt består af 336 hus och tomter med
dertill hörande 2,024 tunnland jord *), beräknade till nära 36
mantal, de förra värderade till 1,437,165 R:dr och den senare till
180,700 samt dessutom för garfverier 40,600 och för fårgerier
30,000 eller tillsaramantaget 1,688,465 R:dr, samt erlägger i
statsbidrag tillsammans 38.678 R:dr, hvaraf för 2:dra artikelns
bevillning 9,674 R:dr, för stadens styrelse 3,816, till klericiets underhåll
1,413, i fatligförsörjning 10,198, skjuts 3,500, väghållning 1,173 m. m.
Stadens odlingsbara utjord eller så kallad falad blef 1797 indelad i
lotter, hvilka åtfölja husen. En sådan lott utgör 2£ tunnland och
får fritt disponeras mot den högst obetydliga årliga afgiften till
stads-kassan af 23 sk. B:co för tunnlandet. Förmyndare-regeringen
fastställde 1798 denna magistratens godtyckliga delning, hvarigenom
allmän egendom förvandlades till enskild. Ar 1855 bestod utsädet
af 20 tunnor hvele, 170 t:r råg, 900 t:r korn, 100 t:r hafra, 90
t:r blandsäd, samt 75 l:r ärter och 200 t:r potales, hvaraf
medel-afkastniugen utgjorde, sedan likväl utsädet var afdraget, 160 tunnor
b vete, 1,800 t:r låg, 7,200 t:r korn, 720 t:r hafra, 600 t:r blandsäd,
*) Ljunggren upptager 2,077, men härad likväl inberäknade tomter och
trädgårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
