Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskickning till Ryssland, i sistnämnde stad sett densamma. Alt
dessa karmeliterkloster varit lärda sammanhållen tyckes bevisas af
den omständigheten bland andra, att en karmelitermunk, Franciscus
Vormundus, ej allenast vid reformationens införande blef lektor i
theologi vid det nyinrättade gymnasium i Malmö, utan slutligen,
såsom vi ofvanföre sett, den förste superintendenten i Lunds stift.
Redan 1530 hade väl konung Fredrik I upplåtit klosterkyrkan till
borgerskapets begagnande, sedan priorn och bröderne öfverlemnat
klostret till staden mot vilkor att njuta underhåll, men 1549 lät
Christian III, då han anlade slottet, nedbryta en del af
Jdosterbygg-naderne. Det enda deraf, som ännu qvarstår, utgör den äldsta af
de byggnader, som omgifva fästningens borggård.
Den nyanlagda staden, bvilken icke allenast drabbades af det
ödet, att under loppet af några få sekler tillhöra än den ena ån den
andra grannstaten, fick äfven ganska tidigt vidkännas de
hemsökel-ser, hvilka åro en vanlig följd af kriget. Erik XIII hade nemligen
sökt att genom Holländarne bilda en motvigt till Hanseaterne och
ämnade derföre på de förstnämnde öfverflytta Skånska handeln och
sillfisket. År 1423 blef väl en fred genom kejserlig bemedling
af-slutad, men 3 år derefter utbröt kriget å nyo. De Wendiska
stä-derne utrustade nu en flotta af 240 fartyg med 12,000 man
land-stigningstrupper, hvilka härjade och brände danska kusterna samt,
bland annat, 1428 plundrade Landskrona. Efter all sannolikhet
skedde detta på vågen till Köpenhamn, hvilken redan då vigtiga
handelsplats var målet för deras sträfvan, men som genom
konungens och i synnerhet genom drottning Philippas ändamålsenliga
försvarsanstalter räddades.
Småningom repade sig det olyckliga Landskrona, men endast
för att å nyo, ett fjerdedels sekel derefter, blifva mål för en dylik
hemsökelse, i fall man får såtta tro till Hvitfeldts uppgift. Denne
historieskrifvare säger visserligen att Carl Knutson, under sitt
härjningståg till Skåne 1452, äfven afbrände Landskrona, men Jahn,
en värderad, nyare författare, uppger att staden undvek detta öde
genom att öppna sina portar för segraren och hylla honom. Huru
som helst, säkert är dock, att han härifrån uppfordrade både adel,
presterskap och menige allmoge i Skåne att infinna sig och hylla
honom och då han förgäfves väntat på att de skulle komma, delade
han sin hår i 3 afdelningar och lät dessa i flera riktningår
genom-ströfva provinsen. De stridande uppgifterna hos historieskrifvarne
härröra troligen från den omständigheten, att Carl Knutson i Skåne
framfor med så mycken stränghet, samt plundrade och brände
nästan alla andra dess dåvarande städer, hvarföre Hvitfeldt förmodligen,
som lefde ett sekel senare och ännu vid denna tid hörde talas om
de grymheter, hvilka under detta tåg blifvit föröfvade, antog att alla
provinsens städer delat samma öde.
Vi hafva sett att, med ett mellanstånd af endast 15 år från det
Landskrona fått sina privilegier, staden första gången såg sig utsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
