Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Gillehuset. Det kallades fordom Assemblé-huset, men som
nyare tider upptagit den uråldriga benämningen gille på nutidens
offentliga baltillställningar, så har äfven byggnaden förändrat namn.
5. Nya Citadellet, så kalladt, till motsats mot det gamla eller
slottet, men äfven benämndt Gråen, är anlagdt på ön af samma namn
och på pålar vid inloppet till hamnen, samt gör sig, för sin vackra
anläggning, förtjent af åskådarens uppmärksamhet. Här är äfvenledes
en karantänsinrättning.
6. Skeppsvarfvet. Borgmästaren Arvid Schaun, som spelade
en icke så obetydlig rol under frihetstidens riksdagar, anlade 1752
i Landskrona repslageri och skeppsvarf. Först I805oerhölls
emedler-tid kongligt tillstånd till anläggande af ett sådant. Ar 1812 utgjorde
varfsbolagets kapital, deruti inberäknadt byggnader m. m., 64,210
R:dr B:co. Från åren 1837 till 1843 var detta varf obetydligt
an-litadt, hvilket tillskrefs den medtäflare det fått i Helsingörs.
Varfs-inrättningen hade 1855 en bokhållare, en skeppsqvartersman och 9
till 10 arbetare. Det är således för närvarande af ringa betydenhet.
Hamnen, hvilken i alla tider ådragit sig en förtjent
uppmärksamhet, bildas genom tvänne åars förening, utanför Landskrona,
mellan norra och södra grundet. Den var, åtminstone i äldre tider,
så djup och tillika så rymlig, (att den kunde herbergera hela flottor
af de största örlogsfartyg. Annu 1658, då Sverige kommit i
besittning af Landskrona och i följe deraf G. 0. Stenbock och Christer
Bonde, på regeringens vägnar, besigtigade densamma, funno de den,
såsom orden lyda i deras berättelse, ”mäkta beqvåm att rymma en
mängd fartyg.” Det var härstådes svenska häreh år 1700, då den
begaf sig till Serand, steg om bord. Emedan hamnen då var så stor,
att den kunde rymma 5 till 600 skepp samt de största örlogsfartyg
der finna skydd mot stormarne, föreslog generalguvernören i Skåne
år 1713 att ”vidsträckt nederlagsrätt, jemte tullfrihet för råämnen
till fabriker, och uteslutande rättighet att från Skåne utskeppa
stalloxar och spanmål, borde förunnas åt Landskrona.” Detta förslag
förföll dock och de senare åren af Carl XII:s regering voro alltför
orolige, att kunna skänka någon synnerlig uppkomst åt handeln.
Småningom uppgrundades äfveu hamnen, så att den från början af
innevarande århundrade blef allt svårare oeh osäkrare att begagna. Sedan
staden afcagt sig befattningen med utförandet af hamnarbetet
öfver-togs det af Styrelsen för Väg- och Vattenbyggnader. Rikets Ständer
beviljade vid 1844 års riksdag «för de trenne påföljande åren ett
statsanslag af 25,000 R:dr B:co och då derjemte staden under nämnde
tid bidrog med 14,000 R:dr, kunde arbetet med drift företagas. En
inåt staden gräfd, större kanal, Nyhamn, är satt i förbindelse med
ka-nalerne i staden, hvarigenom fartygen kunna gå upp till vissa
lastage-platser. Stadens hamn, i följd af sitt utrymme och djup en af de
yppersta i riket, är dessutom nu mera försedd med en kaj- och brobyggnad,
utanför hvilken man har ett djup af 22 till 36 fots vatten,
hvarigenom således de mest djupgående fartyg kunna der säkert förtöjas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
