Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1682) då de närmast citadellet belägna verken jemnades med
marken och grafvarne fylldes. For att år 1684 iständsätta fästningen
anordnades 400 daler silfvermynt, men vida mer behöfdes. Huru
mycket staden led genom fästningens närhet visar sig bäst under
Carl XII:s krig, då inom 8 år eller från 1709 till 1717 icke mindre
än 150 hus blefvo nedbrutne, emedan detta var oundgängligt för
fästningsverkens utvidgande. Den befästades allt ytterligare, men
som den till sitt omfång dock var för liten att vara af någon
betydenhet, beslöts det 1747, att dess yttre verk skulle utsträckas till
en omkrets af 3,500 alnar, så att de på en gång skulle omsluta
gamla citadellet och den nya staden. Genom dessa fästningsverk
ville man göra det för en fiende omöjligt att närma sig hamnen och
de der liggande skeppen, helst som denna senare bestämdes till en
af flottans stationer, hvilket dock aldrig gick i verkställighet. Denna
plan började äfven med mycken ifver att utföras, men afstannade,
såsom vi ofvanföre sett, vid utbrottet af 1788 års krig. Gamla
cila-dellets inre verk blefvo likväl bibehållna. Då Gustaf IV Adolf år
1801 besökte Landskrona erinrade generalmajor Landberg, som var
fortifikations-befälhafvare, om de betydliga summor, som förgäfves
blifvit nedlagde på fästningsverken och föreslog att sådane skulle
anläggas på Grån för att beskydda hamnen. Stolt invände konungen
att Stenbock ej behöfl några fästningsverk, för att drifva danskarne
nr Skåne. Landberg svarade då sanningsenligt, fast mindre artigt:
”Stenbockar finnas ej alltid.”
Fästningen har, såsom förut blifvit nämndt, delat stadens öde, att
i äldre tider, vara en kastboll) mellan] de båda stridande
grannstater-ne, men den har dock aldrig, såsom staden år 1535, varit belägrad
af danskar, understödde af svenskar, under det danskar försvarade
densamma, eller med andra ord, sett borgerliga krigets fasor rasa
omkring och inom sig.o
3. Rådhuset. År 1579 lät konung Fredrik II åt Landskrona
stad uppföra ett nytt rådhus, men enligt nyare forskningar härrörer
dock östra delen från senare delen af medeltiden, hvarföre det är
troligt att åtminstone någon del af det gamla rådhuset blifvit
sam-manbygdt med det nya. Östra gafveln prydes med 7 nischer och
lika många tinnar, den vestra med 9 sådane samt motsvarande
tinnar, allt i spetsbågsstil. Då Landskrona kom under svenskt välde var
reparation å detta rådhus ett af stadens första bekymmer, hvilket
äfven 1668 afhjelptes. Då Ascheberg 1682 föreslog att rasera alla
hus från breda gatan intill torget, på det ej fienden skulle kunna
begagna sig af dem till fara för slottet, inbegrepos äfven häruti
rådhuset och skolan. Den senare nedrefe också verkligen, men
rådhuset fick, vid lugnare besinning, qvarstå. Vid stadens flyttning
1747 förblef rådhuset på sin gamla plats, förmodligen emedan det
fattiga borgerskapet ej mäktade uppföra något nytt, och intet
offentligt understöd dertill beviljades, lika litet som till uppförande af den
nya kyrkobyggnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
