Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tommarp, sålde ett hus i förstnämnde stad oeh af honom lillhandlade
sig ett annat i stället.
Ystad har nu, liksom Malmö och Lund, sitt Knutsgille. Under
medeltiden hade det dessutom tvänne namnkunniga handtverksgillen,
smedernes och skomakarnes, det förra under S:t Olofs, det senare
under S:t Jakobs beskydd, b vilka hade sina gårdar och i kyrkorne
serskilda altaren, vid hvilka högtidliga messor höllos. Smedskråets
höga ålder ger sig i synnerhet tillkänna genom den ringa utbildning
straffbestämmelserne i dess skråordning erhållit. Så stadgades för
dråp, som en gillebroder begått på en annan, att mördaren endast
skulle förskjutas ur laget och aldrig dernti mer få ingå. Af det
förstnämnda Knutsgillet har staden ännu ett minne i dess sigill,
hvar-uti en bild af Knut den Helige synes och deromkring orden:
Sigil-lum convivii sancte Kanuti de Ystede. Häraf vill synas, som hade
flere olika versioner varit gängse för stadens latinska nanin.
Utom den ofvannämnda S:t Petri kyrka hade staden under
medeltiden tvänne andra, S:t Mari» och Helgeands-kyrkan, samt trenne
kapell, Heilig Kors-, S:t« Birgitt» och S:t Nicolai kapell. Att denna
stad äfven varit starkt befaslad år kändt, äfvensom att den utanför
östra stadsporten egt ett slott, hvaraf dock nu mera knappast några
lemningar synas, lika litet som man känner dess öden.
I början af sextonde seklet var visserligen Ystad högre taxerad
än både Helsingborg och Landskrona, men icke dess mindre kunde
den icke 1555 åtaga sig utrustningen af ett örlogsfartyg, utan måste
anhålla att Sommershafen måtte bidraga med penningar, ”krudt og
lodt” etc. År 1550 höll Christian III i Ystad ett rättareting.
Ej långt derefter såg staden sig utsatt för en belägring af egna
landsmän, då Fredrik II, för att bringa till lydnad de tyska
rege-raenter han hade i sin sold, år 1564 måste vidtaga denna hårda
utväg, hvarigenom dock slutligen upproret dämpades. Men trenne år
derefter måste staden å nyo erfara en ännu svårare belägring af
svenskarne under den unge hertig Carls anförande, hvarvid den till
större delen lades i aska. Hertigen kunde dock hvarken bemåktiga
sig denna eller någon annan af Skånes befåstade städer, utan måste,
sedan han härjat landet, vika för den honom öfverlägsne danske
falt-herrn Dohna. Freden i Stettin 1570 gjorde omsider slut på det
långvariga kriget.
Nu fick staden tid att hämta sig samt uppstod äfven, liksom en
phcenix, ur sitt bål. Det var troligen vid denna tid Christian IV,
för att ännu mer förvara den stad, som för sitt läge var en af de
vigtigaste, lät uppmura dess 3 fasta stadsportar af tegelsten. Handeln
tilltog allt mer. i liflighet och bland de varor, som 1603 in- och
utskeppades, nämnas vin och fremmande drycker, hästar, oxar och
annan boskap. Till Lübeck fördes saltad fisk från Bergen och från
Ystad hämtade hertigen af Mecklenburg 1000 tunnor hafre. År 1591
fingo 3 af stadens borgare privilegier att handla på Sverige och 1627
bestämdes Ystad och Malmö till upplagsplatser för Skånska städernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
