Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skattekorn, emedan från dessa ställen utskeppningen till Tyskland
lättast kunde verkställas.
Under första tredjedelen af sjuttonde århundradet led staden
emedlertid betydligt intrång af ”skottar”, hvilka blandade sig i nä*
stan all slags handel och genom sina utländska varor skadade de
inhemska näringarne. Med dessa ”Skottar” menas förmodligen icke,
såsom man skulle tro, köpmän från Skottland, utan så kallade
”skott-män,” eller de handelsidkare, hvilka, sedan landsköpmännen blifvit
aflyste, nedsatte sig i städerne, för att, efter öfverenskommelse med
magistraten, handla med allmogen, utan att taga ordentligt burskap,
och hvilka endast till stadens drätsel erlade årlig skatt.
Men staden fick äfven känning af det krig, som 1643 utbröt
mellan Sverige och Danmark. Under det Torstenson år 1644 med
sin här besatte Holstein, Schlesvig och Julland, inföll Horn i Skåne
och utbredde sig, sedan han eröfrat Helsingborg och Landskrona,
ända till Ystad, hvarest han äfven tog sitt vinterqvarter. Väl afslöts
freden i medlet af Augusti påföljande året i Brömsebro, men Ystad
hade emedlertid erhållit sin rika andel i de vedervärdigheter, som
merändels äro oskil jäktige från kriget. Många af de bästa husen
voro af svenskarne nedrifne och en mängd af de förmögnare
borgare, staden före kriget haft, hade nu utflyttat för att söka bergning
på en mindre farlig ort. Härtill sällade sig nu ytterligare pesten,
hvilken efter krigets slut anställde stora förödelser. Slutligen befanns
staden i sådant förfall att Danska regeringen år 1650 måste förunna
densamma 2 års skattefrihet, mot del borgerskapet åtog sig att
uppbygga den förfallna kyrkan.
En betydlig förändring inföll väl för staden, då den 165S kom
under svenska kronan. Dess privilegier stadfästades så väl samma år
af de konglige kommissarierne, som 1662, men någon synnerlig
lyftning i välstånd förspordes dock icke. Ystads förnämsta näringskälla
var vid denna tid häst-och oxhandel, men alldeles utarmad var den
dock icke, emedan man 1669 linner att den försträckt kronan nära
14,000 daler silfvermynt, utom månadtliga bidrag till aflönande af
krigsfolk, servispenningars utgörande m. m.
Ännu var det dock, på långt när, ej slut med de olyckor, som
skulle öfvergå det lilla samhället. Tvänne gånger under loppet af
det år 1676 utbrustna kriget bragtes staden till yttersta branten af
undergång. För den första märkligare tilldragelse under detta krig
blef Ystad skådeplatsen. Den 25 Juni ofvannämnde år landsatte
holländske amiralen Tromp 3,000 man danska trupper. Sedan
generallöjtnant Fersen med 700 ryttare och 150 infanterister sökt
motsätta sig landstigningen, men elden från flottan tvungit honom att,
med en förlust af 80 till 90 man, draga sig tillbaka, inträngde
dan-skarne i staden och besatte densamma. Fersen öfvergaf emedlertid
frivilligt staden, för att, enligt Carl XI:s befallning, förena sig med
honom, och invånarne måste nu svärja Christian V trohetsed, emot
det att Tromp gaf dem en revers att denna ed ej skulle förbinda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
