Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nar prestentes inkomster rid denna tid, då staten för pastor i Maria
församling ej besteg sig till mer ån 25 R:dr, för stadskomministern
till 16 R:dr 32 sk. och för pastorn i S:t Peders församling, såsom
den vanligen benämndes, till 13 R:dr 44 sk. S:t Peders sockenbor,
hvilka arrenderade jord af Maria församling, erlade derjemte
prest-rättigheter till kyrkoherden derstädes. De anhöllo visserligen om
befrielse derifrån, men detta afslogs 1725. Jemte annexet Bjerresjö
utgör denna församling ett regalt pastorat af andra klassen.
3. Rådhuset har, liksom staden, undergått många förändringar.
Då staden 1567 antändes af svenskarne och till större delen lades i
aska, afbrann äfven rådhuset. Fredrik II efterskänkte då 200 mark
af den ännu oindrifna stadsskatten och öfverlemnade åt staden till
rådhus S:t IV icol a i kapell, hvilket stod öde. När Ystad sedermera,
den 4 och 5 Juni 1678, plundrades af danskarne under Liitzows
befäl, utkastade de genom rådstufvufönstren stadens privilegier m m.
Till all lycka återfanns en god del deraf, emedan skadan annars
skulle varit oersättlig. Emedlertid var denna händelse så till vida
nyttig, att man nu skyndade sig att upprätta 6 nya jordeböcker
öf-ver stadens, Vårfrukyrkas, S:t Peders kyrkas, latinskolans,
hospitalets och ”husarmas” egendom, på det alla för staden vigtiga
handlingar, vid en möjlig tilldragelse af samma art, icke skulle finnas på
ett och samma ställe. Under de 111 år, som förflöto mellan dessa
båda ofvannämnde olyckshändelser, är ganska troligt att antingen ett
nytt rådhus blifvit uppbygdt eller ock Nicolaikapellet tillbygdt, men
härom saknas närmare underrättelser. Det erhöll emedlertid 1769
ny inredning, och 2 rum, som förut varit begagnade till rådskällare,
inrymdes 1773 till högvakt åt 2 sqvadroner af Mörnerska husarerne,
då dessa förlädes till Ystad. Sedermera har rådhuset på 1840-talet
blifvit ombygdt sådant det nu befinner sig.
4. Kasernen. Denna byggnad blef färdig 1812 och inrymmer
den, till en sqvadron af Kronprinsens husarregemente inskränkta,
garnison, som nu mera befinner sig i Ystad.
5. Lägre Lärdomsskolan hade 1854 3 klasser, 3 ordinarie
och 2 extra lärare samt 87 lärjungar.
6. Folkskolan med 2 lärare och 140 lärjungar.
7. Tullhuset.
8. Fattighuset. Stadens fordna hospital upphäfdes 1777.
Do-nationerne anslogos till Malmö hospital, och dit flyttades likaledes
ho-spitalshjonen. Hospitalsbvggnaden bestämdes till kronobränneri, som
först utarrenderades, men år 1786 öfvertogs af ett kronans ombud.
Ar 1791 inreddes bränneriet till sädesmagasin. Genom frivilliga
bidrag hade invånarne redan långt förut insamlat 350 K:dr specie till
uppförande af ett nytt fattighus och hvartill landsförsamlingarne
ut-lofvade nödig gråsten. Ar 1773 började man bygga ett två
våningshus, hvaruti, då det blef färdigt, endast 18 till 20 fattighjon
inrymdes. En skola upprättades äfven derstädes för 32 fattiga barn.
Under kriget med Ryssland blef fattighuset år 1789 begagnadt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
