Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2m
corps de garde samt till förvaringsrumför ammitnUionsföiråderne,
men återställdes sedermera i enlighet med ursprungliga ändamålet
för denna inrättning.
Hamnen har väl, från längre tider tillbaka, varit föremål för
regeringens omtanka, men stadsboarne hafva dock sjelfve, till stor
del, fatt ombesörja dess iståndsättande. Skeppsbryggan blef 1679
flyttad 150 alnar från gamla hamnen och underhölls af kronan, men
då den 1694 af en storm förstördes, bestod densamma blott
ekvirket till den nya. Carl XII beslöt att genom 3 brokars tillökning
vid den gamla skeppsbron bilda en ny, der mindre kronofartyg kunde
ligga i säkerhet. Dessa brokar blefvo äfven nedsänkte och fyllde med
några tusen lass sten. Anslag till hamnbyggnaden i sin helhet begärdes
emedlertid af ständerne år 1719. Kronan hade visserligen lofvat att
bekosta detta arbete och en svag början derlill gjordes äfven, men
1723 afbröts arbetet. Hamnen fylldes med sand, så att fartyg å 40
till 50 läster icke längre kunde inlaga full last, hvarest tillförene
fartyg om 100 tifl 150 läster hade lastat. Ar 1738 tarfvade
hamnen förbättringar, men man känner icke, huruvida sådane verkligen
vid denna tidpunkt kunde åstadkommas. På 1750-talet uppgaf väl
öfverste Weduwar flere förslager till hamnens förbättrande och nya
brokars försänkande, men först 1768 tillkom ytterligare ett sådant.
Den nuvarande hamnen har blifvit anlagd på stadens bekostnad, så
att ittom broarne fartyg till 15 fots djup kunna ligga; men som
hamnbyggnaden på senare åren måst uppskjutas i anseende till den
skuld, hamnkassan sig ådragit, beviljade Rikets Ständer vid 1854
års riksdag till dess uppmuddring 60,000 R:dr B:co, livar af dock
endast 20,000 R:dr såsom anslag och återstoden såsom lån.
Hvad byggnadssättet angår ser man merändels korsverkshus,
såsom bruket år i norra Tyskland. Äfven finner man här liksom i
de åldrigare af sistnämnde lands städer öfre våningen på många
ställen utspringande öfver den nedre samt gaflarne åt gatan. Krokiga
äro gatorne äfven härstädes för det mesta, såsom fallet år med äldre
städer, hvilka i senare tider blifvit förskonade för svårare eldsvådor,
och der således någon gatureglering icke kommit i fråga. Sina båda
kyrkor oberäknade eger Ystad minnen från medeltiden qvar i ett par
stenhus, ett på Norrgatan, hvilket tillhört Brabeslågten och varit
bebodt af Axel Brahe, som afled 1487 och ligger begrafven i S:t
Petri kyrka, samt ett vid Yestergatan, hvilket, liksom det förra, har
vackra, rhed nischer prydda gaflar.
Ystad, som hörer tHl tredje klassens städer och vid riksdagarne
har adertonde rummet, innehåller 506 hus och tomter samt eger
1,639 tunnland jord, utgörande nära 16 hemman, uppskattade de förra
till 839,295 R:dr16sk., den senare till 89,900 R:dr samt dessntom
bruk, manufakturer, qvarnar m. m. till 109,074 R:dr 32 sk. eller
tillsammans 1,038,270 R:dr. Utaf den ofvannämnde sladsjorden äro 666
tunnland åker, 179 äng samt 800 skog och betesmark.
Medelafkast-ningen håraf, sedan utsädet är afdraget, uppgår till 4,421 tunnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
