Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sAd och 26» tuQDfr po ta tes. Jorden ger likaledes underhåll åt 236.
hästar och 40? boskapskreatur. . Enligt uppgift 1853 af ingeniör
Ljunggren utgör väl åker och äng 840 tunnland, hvilket i det
närmaste öfverensstämmer med ofvan uppgifna förhållande, men han
upptager deremot utmarken till 958 tunnland, hvarigenom hela jord*
rymden i stället skulle uppgå till 1,798 tunnland, eller 159
tunnland mera. Statsbidraget utgjorde 1855 sammanråknadt 49,395 R:dr
44 sk. 2 rst. B.co och deraf bevillningen för borgerlig näring,
enligt Andra artikeln, 3,126 R:dr. Kostnaden för stadens styrelse
uppgick för samma år till 9,429 R:dr 5 rst. B;co. Staden har 7
mjjil-qyarnar.
Såsom vi ofvanföre nämndt egde Ystad år 1793 icke mer än 7
fabriker, men dessa hade deremot 1855 ökats till 29, bland hvilka
1 tobaks- och snusfabrik samt en klädesfabrik. Sammanlagda
tillverkningsvärdet, som 1844 ej utgjorde mer ån 31,000 R:dr Bico,
gick 184? till 37,616 R:dr 32 sk. och 1855 till 72,585 R:dr B:co.
Fabrikanter och manufakturister erlade 1852 i bevillning 311 R:droch
1855 2?5R:dr24sk. Hvad stadens liandel vidkommer funnos samma
år i Ystad 45 handlande med 66 personers betjening, och hvilka
förenämnde i bevillning erlade 706 R:dr. År 1855 egde staden 22
fartyg om 594 lästers drägtighet. Af stadens fartyg hade, under
loppet af 1852 endast ett om 19 läster biifvit användt till inrikes
sjöfart, men deremot 19 till utrikes om sammanråknadt 786 lästers
dräglighet. Detta minskades något 1853, då till utrikes sjöfart
endast begagnades 16 fartyg om 670 läster. Endast ett, liksom året
förut, begagnades till inrikes. För öfrigt ankommo 1855 till Ystad
med Cimbritshamn 760 förpassade fartyg om 7,056 läster och 74
förpassningsfria om 1,328 dito eller sammanlagdt 834 om 8,384 läster.
Till inrikes orter afgingo 468 förpassade fartyg om 5,124 läster och
80 förpassningsfria om 950 eller tillsammantagne 1,182 fartyg om
] 4,458 lästers drägtighet. Stadens förnämsta rörelse består i
span-målshandel, som i senare åren mycket utvidgats samt åfven
bedrif-ves af flere stadens handlande med egna fartyg på utrikes ort. 1854
exporterades endast af spanmål 76,692 tunnor, men äfven något
annat såsom 778 tolfter bräder, 274 stycken bjelkar och spiror, 108
SkU manufakturjern och andra metaller, 408 tunnor tjära m. m.
Under loppet af är 1855 steg exporten af spanmål ännu ytterligare
till 138,776 tunnor. Torsk, ål, sill och lax fångas i saltsjön.
Hvad tulluppbörden beträffar för de 10 åren från och med 1843
till och med 1852 visar den cn betydlig ökning mellan åren 1844
och 1845, då den förra året icke utgjorde mer än 51,146 R:dr och
det senare 73,001 R:dr. År 1849 var den emedlertid störst, då,
in- och utförselstullen sammanräknad, den uppgick till 96,491 R:dr.
Ar 1852 besteg den sig emedlertid till 90,676 R:dr, hvaraf 89,409
R:dr utgjorde införselstull och icke mer än 1,267 R:dr utförselstull.
1853 nedgick den emedlertid till 67,710 R:dr. hvaraf 67,149 R:dr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
