- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
271

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5. HkLSINOBOKO (Helsingobnrgum), vid Öresund, 58 mil från
Stockholm och 6 från Malmö, är urgammal. Redan krönikskrifvaren
Adamus Bremensis, som lefde omkring 1060, omtalar, under namn
af ”Halsingeburg” denna plats, hvilken förmodas vara grundlagd af
konung Frode vid pass år 918. Uti Niåls saga, der handlingen
försiggår på 990-talet, kallas denna ”Helsingiaborg”. Den förstnämnde
historieskrifvaren låter detta namn hårflyta från ”halsa”, som
betyder refva segel och lägga till, andra författare åter påstå, att det
hårrörer af ”hals”, landtunga eller trängt inlopp, samt ”engi”, trakt,
borg, faste, hvaraf förmodligen ängd i vårt språk ännu härstammar.
Saxo Grammaticus uppger att Helsingör fått sitt namn af Helsingborg.
Den förra stadens äldsta namn lärer vara Haleyri och efter mångas
förmenande äldre än Helsingborg. Andra antaga ock, att Öresund,
som fordom lärer hetat Helgesund, gifvit ät staden namnet
Helge-sundsborg, hvaraf sedan, sammandraget, blifvit Helsingborg. Men
då meningarne äro så delade, hvarföre icke antaga den
enklaste, att nordmannastammen Helsingar, liksom de andra norrmännen,
vid något tillfälle af öfverbefolkning, begifvit sig åt söder, först ned*
satt sig i Helsingborg, vidare bildat en koloni, Helsingör, och sedan,
då de dragit öfver till Tyskland, förenat sig med andra, talrikare
stammar, hvarigenom deras namn slutligen sammansmält med det
kollektiva af norrmän, som under folkvandringarne spelar en så stor
rol. Huru många sådane exempel ser man icke under dessa tider,
äfven med långt större stammar, än denna möjligen varit. En
gammal tradition förtäljer äfven, till stöd för denna mening, ehuru med
några varianter, att Helsingarne, vid den tid, då Blotsven anställde
sin uppresning mot konung Inge eller omkring år 1080, skulle hafva
begagnat sig af upplösningstillståndet inom landet, för att göra ett
ströftåg nedåt Öresund, hvarest de inkräktat sjöstranden på ömse
sidor om sundet, och uppkallat, efter sin hembygd, staden på svenska
sidan Helsingborg, och på den danska Helsingör. Enligt samma sägen
skall deras anförare hafva hetat Ibjörn, och aflidit derstädes. Vid
Wahlbo i Gestrikland linnes till hans minne en runsten rest med
denna inskrift: ”Ithilora lät rista sten denna efter Ibjörn, son sin,
som var höfdinge Helsinggrnes och vann Seeland allt. Sven och
Am-faster och Ainviter, dessa hans följeslagare, gjorde grafhög åt Ibjörn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free