Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som blef död i Öresand. Gud hjelpe hans själ, och Gods moder.
Runorna ristade Hurmor.” Detta skulle sålunda hafva tilldragit sig
ett par sekler efter stadens första grundläggning, om man, med
Ada-mus Bremensis, antager den vara anlagd af konung Frode.
Att staden till en början varit belägen på den höjd, der
Kärnan nu ligger, är ganska troligt, emedan man vid gräfningar under
källrarne funnit skeppskölar äfvensom jernringar i berghällen tätt
under den backe, vid hvars fot nuvarande staden är belägen. Saxo
Grammaticus omtalar att danske konungen ErikEmun år 1135
uppehållit sig i Helsingborg tillsammans med norske thronpretendenlen
Harald Gille, som påstod sig kunna springa fortare än 2 af kungens
hästar och derom slog vad med Erik. Harald Gille vann ock vadet
och bevisade sig derigenom vara en utmärkt skicklig snabblöpare.
Omkring Kärnan, som förmodligen varit det starkaste tornet i
slottet, emedan det erhållit detta namn, var den fasta borg belägen,
som, efter all sannolikhet, både för sitt läge och sin styrka sett si
mången nordisk konung inom sina murar. Mer ån ett bladr i
Danmarks och Sveriges historia har från denna lilla punkt sitt ursprung;
mer ån en fest har här gifvits, mer än en tår eller blodsdroppa
gjutits, hvaraf ryktet ålerskallat kring hela norden. Dess historia
framter, såsom vi snart skola få se, en rik vexling af glädje och
sorg, lif och död, biläger, fredsmäklingar och belägringar.
Näst den fredliga tid, då Erik Emun höll gästabud härstädes,
finna vi denna borg först ett sekel senare omnämnd i historien, då
plogskatten, hvaraf Erik Plogpenning erhöll sitt tillnamn, .väckte
allmänt missnöje, synnerligen bland Skåningarne. Detta gick så långt
att det 1249 utbröt i öppet uppror, då de sistnämnde belägrade
konungen på detta slott, men utan framgång, ty, så snart han
bekommit förstärkning, blefvo de slagne och måste underkasta sig att
erlägga dryga böter. De läto dock icke afskräcka sig af denna
motgång, utan 14 år derefter voro de åter färdige till förnyande af
samma nppträde. Mer all anledning uppviglade af den orolige
erke-biskopen Jakob Erlandsson, belägrade Skåningarne i detta slott hertig
Albrecht af Braunschweig, hvilken konung Christoffer l:s
enkedrott-ning, Margaretha Spränghäst, vid sin flykt insatt till riksföreståndare.
Hon måste nemligen, sedan hon 1261 förlorat slaget vid Lohede,
med sin minderårige son, Erik Glipping, rymma riket. Hertigen
försvarade sig väl till en tid, men begaf sig derpå öfver till
Danmark, då slottet intogs. Det återkom dock snart i sin rätte egares
händer, ty 1269 hölls derslädes af sistnämnde konung ett så kalladt
Dannehof eller riksdag, hvarvid förbud utfärdades mot uppighet i
klädsel *).
Snart skulle dpck Helsingborgs stad blifva vittne till ännu
gläd-tigare uppträden, då Erik Menved 1296 härstädes firade sin förmäl*
*) Samma Ir och således måhända af mcrbemitlde konung instiftade* ett
Bvartbrödraklosler, det enda ftom här funnit*, men som, delande deöfriga
klostrens -öden, ojidbrtits år 1556.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
