Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan i början af 1500-talet började Holländarne att rivalisera
med Hanseaterne, hvarföre också danske konungarne, samt bland
andra Erik XIII gjorde min af att på dem vilja öfverflytta
rättigheterne till skånska handeln och sillfisket, men dessa privilegier
förblefvo dock uteslutande i den mägtiga konfederations våld, som 1428
kunde utrusta en flotta af 240 segel, åtminstone till dess Christian I
år 1448 uppsteg på thronen. Han var den förste, som utfärdade
ett utförselselsförbud på 5 år för vissa artiklar, såsom korn, boning
och hästar. Boskapshandeln underkastades äfven den inskränkning,
att oxar, som voro till salu, ej fingo drifvas längre, än till
Falsterbo, Dragör, Assens, Holding och Ribe. Inskränkningen af tyska
handeln var beräknad, att draga densamma till vissa punkter af
danska riket och en af dem var, såsom vi sett, Falsterbo. Ehuru det
icke var tyskarne förbjudet att, med här angifne inskränkningar,
drifva handel på Danmark, upphäfdes likväl längre fram tyska
kompagniet, och ett danskt upprättades, hvaruti dock tyskar fritt fingo
inträde, men icke dess mindre fortsatte förstnämnde kompagni,
hvarunder förstods samtlige hansestädernes utliggare, sin verksamhet och
upplöstes ej definitivt förr än under Fredrik I:s regering, hvilken
inföll samtidigt med Gustaf I:s.
Af de båda slotten har Skanörs varit det förnämsta. Det låg
norr om staden, samt omgafs med dubbla grafvar och en vall. Att
det varit ganska starkt synes äfven deraf, att det var ett af de 3
slott konung Kristoffer af Bäjern i sin handfästning af år 1439
undantog, då han för öfrigt medgaf raseringen af alla andra kongliga
fästen.
Hufvuddraget i dessa städers historia från 16:de seklet är
misshälligheter med de Hanseatiske utliggarne samt olyckligtvis allt
djupare förfall. Härtill bidrog i hög grad sillfiskets aftagande och
flygsandens härjningar, hvarföre också Falsterbo slutligen 1594 såg sig
tvungen att söka befrielse från utskylder till kronan. Detsamma
begärdes äfven 1632, allt i följd af öfversvämningar och flygsand,
hvilken ruinerade jord och gårdar, äfvensom fiskets betydliga aftagande.
Emedlertid måste dessa städer haft en kortare mellantid, då
ställningen ej varit till fullo så betänklig, ty 11 år förut klagade Malmö
öfver det intrång denna stad led i sin handel genom den starka
in-och utskeppningen i Skanör och Falsterbo. Den förstnämnda af dessa
båda städer fick redan 1562 bekräftelse på sina privilegier, hvilka
ytterligare förnyades 1648, men dess egentliga betydelse såsom
handelsstad var dock med sillfisket försvunnen.
Då dessa släder, tillika med hela det öfriga Skåne, kommo
under svenska kronan, hade ännu Lübeckarne i Falsterbo ett stort
stenhus, och då 1662 sillen åter började visa sig på Skånska kusten,
fingo desse åter tillstånd att fiska derstädes samt tullfritt införa så
mycket salt, som behöfdes till sillens insaltniug. Äfven perlor finnas
då och då på kusten af Skanör, men detta fiske, ehuru regalt, lärer
ej varit synnerligen vinstgifvande, emedan man ej vidare hör talas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
