Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orter, till och med från Danmark kommo resande, för att från
sjuklingar eller för anhörige, stadde på sjöresor, erlägga denna gärd.
Detta kallar allmogen att ”resa till S:t Hans stad” och tror sig
derigenom fredad från de sjukdomar, för hvilka den eljest under årets
lopp skulle varit blottställd. Kyrkan förmenas nemligen hafva stått
redan före syndafloden, och är detta orsaken hvarföre offer skedde
i denna kyrka framför någon annan. Denna plägsed har dock på
sista åren mycket aftagit. Kyrkan,har en altartafla från medeltiden,
nära 4 fot bred och 41/2 fot hög, hvarpå Jungfru Maria med barnet
utgör hufvudgruppen. På baldakinen uppöfver densamma synes
årtalet 1522. Ett par andra mindre altarskåp finnas äfven här, hvilka
förmodligen sutit öfver altaren, invigde åt serskilda helgon. Ännu
1705 förvarades i denna kyrka ett sigill, med inskrift: Sigillum
sancti Kanuti in Falsterbode, som således tillhört det Knutsgille, som
fordom här blomstrat. Denna kyrka har varit helgad åt Jungfru
Maria, har icke mindre än 1371/2 fots längd, 37 fots bredd och 30 fots
höjd, allt invändigt, samt ett torn, 60 fot högt. Vid kyrkans ena
sida är flygsanden så sammanhopad att den bildar ett litet sandberg
och hotar att i en framtid begrafva densamma, om inga kraftiga mått
och steg tagas deremot.
Stadens båda torg samt andra öppna platser äro bevuxna med
alm- och pilträd, hvaraf stammarne stundom äro helt och hållet
betäckte med sand så att endast topparne äro synliga. På de ställen,
der densamma är mindre besvärlig, påträffas stundom vid gräfningar,
1/2 till 2 alnar från jordytan, stengator, hvilka troligen förskrifva sig
från stadens blomstringsperiod i 13:de och 14:de seklet.
Anledningen, hvarför den hittills följda planen här, att serskildt
beskrifva städerne inom hvarje län, blifvit frångången, har dels varit
att dessa båda städer hafva en gemensam borgmästare, hvilken bor i
Skanör, äfvensom gemensam kyrkoherde, samt dels att på
riksdagarne de äfven undantagsvis, under benämningen ”Skanör med
Falsterbo”, hafva den gemensamma nummern 77, något som icke är
förhållandet med de öfriga städerne i Sverige, de må vara så
obetydliga som helst, men som förmodligen härflyter derifrån att desse
hafva gemensam styresman.
Sjöstäderne Skanör och Falsterbo, belägne omkring 3 mil från
Malmö samt den förra 651/8, den senare 653/8 mil från Stockholm,
hafva tillsammans 159 hus och tomter, värderade till 35,162 R:dr
46 sk. 8 rst., samt jord, uppskattad till 55,252 R:dr 18 sk. och
dessutom för en tullmjölqvarn 3,520 R:dr eller tillsammans 93,935
R:dr 16 sk. 8 rst. B:co. Stadsjorden, utgörande 9 hemman och
3,245 tunnland, är fördelad i 407 tunnland åker, 815 dito äng
samt återstoden, 2,023 tunnland, skog och betesmark. Enligt
uppgift af Ljunggren 1853 till Kommittén för Städernes
beskattning, uppgick jorden dock icke till mer än 3,162 tunnland eller
1,228 åker och äng samt 1,934 tunnland utmark.
Medelafkastningen, sedan utsädet är afdraget, är 821 tunnor säd, 23 dito ärter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
