Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på flera års tid någon blifvit lagförd för brott. På de sistförflutna
åren har ett af de förnämsta näringsfången, fisket, varit temligen
vinstgifvande.
Vid Falsterbo är en så kallad lentille-fyr, uppförd 1843,
hvilken synes 6 mil ut i sjön och varnar de sjöfarande för det farliga
Falsterborefvet, en sandbank, som sträcker sig en mil ut i sjön.
Påföljande år tillkom äfven ett fyrskepp. Af strandningar på detta ref
vinnas dock stundom några tillfälliga inkomster.
Sydvest från kyrkan synas några kullar, som tillkännagifva stället,
der det slott fordom stått, hvilket drottning Margaretha ofta bebott
och der hennes son, konung Olof, dog. Detta slott egdes 1523 i
förläning af Albrekt Jepssen mot skyldighet att underhålla detsamma,
men 1596 var det så förfallet, att lemningarne med kongligt tillstånd
användes till förbättrande af en kyrka. Falsterbo lider mycket af
flygsand, så att flera gator äro alldeles öfverhöljda deraf. Med
ostliga och sydliga vindar kommer den från hafvet och ökar ständigt
de förut på land befintliga flygsandslagren.
Som inga märkliga byggnader i dessa städer finnas, än
kyrkorne, så vilja vi endast om dem nämna några ord. Lika med Lunds
och Dalby kyrkor delar äfven Skanörs den märkvärdigheten att ega
krypta, något som icke allenast intygar dess höga ålder, utan äfven
ställets dåvarande betydenhet. Som erkebiskopen Andreas Suneson,
hvilken 1201 bekläddes med denna värdighet, lemnade
patronatsrätten öfver Skanörs kyrka på obestämd tid till abboten i Lübeck och
Waldemar II endast 2 år derefter förunnade Lübeckarne att om
höstarne idka sillfiske vid Skanör och Falsterbo, så är det ganska
troligt att Lübeckarne vid denna tid uppbyggt förstnämnde kyrka.
Skeppet håller 91 fot i längd, 31 i bredd och är 28 fot högt.
Koret, 41 fot långt och 38 bredt, höjer sig 3 fot öfver skeppet. Som
koret, äfven till det yttre, är betydligt högre än kyrkan, bestyrker
det ännu mera förmodan att den är ett verk af tysk byggmästare,
emedan så väl de båda förnämsta kyrkorne i Nürnberg, S:t
Sebaldus- och S:t Lorenzkyrkorne, som en mängd andra tyska kyrkor
hafva denna egenhet i byggnadssätt. Oaktadt konung Christian IV
lagt en öde kyrkas, Kjempinges tionde under detta pastorat, uppbar
Skanörs kyrka ända till 1720 i tionde af socknen icke mer än 9
tunnor säd. Den utgör tillika ett sjömärke för de sjöfarande.
Pastoratet, hvartill hörer Falsterbo såsom annex, är regalt och af tredje
klassen. Hvad beträffar Falsterbo kyrka, så var den redan 1594 så
förfallen, att staden för att iståndsätta den begärde befrielse från
kronoutskyldernes utgörande. Såsom bevis på dess fattigdom kan
anföras, att den ända till 1719 icke i tionde hade mer än 4 tunnor
3 skäppor säd. Ett katholskt bruk, som ännu 1749 bibehölls, var det
offer midsommarsdagen försiggick i denna kyrka. Detta skedde i ett
bäcken vid altaret, der S:t Görans och S:tKristoffers bilder voro
uppställde, och uppgick merändels till mellan 100 och 300 daler
silfver-mynt, hvilka penningar användes till kyrkans underhåll. Från aflägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
