- Project Runeberg -  Sverige. Kort framställning af fäderneslandets geographi, statistik och ethnographi /
67

(1862) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

så inånga liera sådana och derigcnom infört vidskepelser af annan
art, hvilka amalgamerat sig med de inhemska och gifvit upphof till
en egen blandning af sällsamma bruk och plägseder, som ännu
iakttagas pä vissa aflägsnare orter och stå i bjcrt kontrast till den
verkliga upplysning, som den Svenska bonden ovedersägligen eger.

Svenska allmogens gladaste högtid är Julen, redan i
hednatiden den förnämsta bland de årliga festerna, hvarföre också flera
bland de bruk och plägseder, som iakttagas vid denna högtid,
påminna om hedendomen. Man firade då det återvändande solljusets
fest, och de högtidliga bruk, som voro förenade med denna, kunde
lätt öfvergå till den stora Christna festen, hvars föremål är minnet
af det Gudomliga Ljusets uppträdande i verlden uti mensklig
skepnad. Redan på eftermiddagen före Juldagen, den s. k. Julaftonen,
afstadna alla göromål, och allting i bondens hus skall då vara
blankt och putsad t. Man kläder sig i högtid.sdrägf, kreaturen få
bättre foder än eljest, till och med för småfoglarna uppsattes en
sädeskärfve på en stång vid stugans gafvel, ty alla skola glädja
sig af julen. Golfvet i stugan belägges med halm, och i spiseln
uppgöres en sprakande brasa, kring hvilken man samlar sig för att
glamma och leka. I städerna och på herrgårdarna utdelas
’julklappar”, företrädesvis åt barnen, ty Julen är enkannerligen barnens
högtid; hos den egentliga allmogen vet man icke af sådana
skänker. Andtlrgén dukas på julaftonen bordet i bondens hus; det
bästa framsättes, som huset förmår, och för enhvar af husets hjon
framställes ett brinnande ljus. (På en del orter är eller var det
sed, att låta ett ljus brinna hela natten till juldagen och gifva
noga akt på detsamma, emedan ljuslågan troddes klyfva sig i tu vid
den timma, då Christus föddes.) Stora uppstaplade ”julhögar” af
finare brödbullar utgöra en af bordets förnämsta prydnader, och i
en del provinser torde ännu den gamla seden bibehållas, att man
öfverst på julhögen lägger ett med bilder af åtskilliga
åkerbruksredskap utsiradt bröd, den s. k. ”plogkakan”, hvilken sedan
förvaras till våren och förtäres af arbetarne ute på åkern. En
hufvud-saklig rätt är julgalten, ett ininne af ”Frejrs galt” hos fäderna,
eller åtminstone julskinkan, och likaledes oumbärliga äro lutfisken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:04:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgsverige/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free