Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådana skådespel, der maskineriet hitgjorde
hufvud-saken, voro mycket omtyckta, och sjelfva Corneille
ansåg sig icke för god att lemna bidrag till dylika. Det
tyckes, som den smaken ännu i vår tid vore inycket
allmän bland en del af pariserpubliken. “Maskinpjeserna*
äro ännu ypperliga kassapjeser i Paris, och kan
maskineriet förena sina verkningar med den stora lockelse, som
ligger i pieces a femmes, der unga, sköna damer
uppträda i de knapphändigaste kostymer, då är direktionens
lycka gifven. Chåtelet, Gaité, Porte-Saint-Martin m. fl.
teatrar hafva gifvit lysande exempel derpå.
Men den första verkliga opera, som uppfördes i Paris
af franska artister, var abbé Perrin’s “Pastorale14, en
“musikkomedi44, med ord af nämnde abbé och musik af
orgelnisten Cambert. Abbé Perrin, som dock egentligen
icke var någon abbé, fastän han tagit titel och drägt af
en andans man, erhöll privilegium att upprätta en “kunglig
musikakademi, der man skulle offentligt sjunga
teaterpje-ser.“ Truppen spelade i en nyuppförd salong vid Rue
Mazarine, bakom kardinalens palats, som nu är franska
institutets hus.
Perrin hade associerat sig med en markis Sourdéac,
som skulle representera kapitalet, under det Perrin sjelf
var talangen och orgelnisten Cambert representanten för
arbetet. Markisen-kapitalet faun sig snart föranlåten att
afskeda abbén-talangen och orgelnisten-arbetet samt blef
ensam egare af den nya operan.
Sourdéac började då använda en liten italienare, som
hette Lully, en musikus, som snart gjorde sig känd i Paris
och som slutligen behandlade Sourdéac på samma sätt,
som denne bemött Perrin.
Lully var florentinare. Då chevalier de Guise reste
till Italien, blef han af inademoiselle de Montpensier
anmodad att för hennes räkning förskaffa sig och till
Frankrike hemföra den vackraste italienska gosse han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
