Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon likhet med vår tids operor. Man sökte återvända
till antiken och ville uppväcka den grekiska teatern med
dess chörer och alla tillbehör, men man förstod icke
antikens anda och imiterade endast yttre former Den franska
operan är likväl, säger Halécy, den numera aflidna
kompositören, i sina “Souvenirs et Portraits", född af en
mäktig flägt från den antika tragedien, tagen i beslag af den
nya tidens musik.
De första operor i Frankrike voro komiska balletter.
Den otvifvelaktigt märkvärdigaste af dem uppfördes i Hotel
de Bourbon, år 1581, vid hertigens af Joyeuse bröllopp.
Musiken dertill var komponerad af italienaren Baltazarini,
hvilken dock lärer lemnat största besväret med arbetet åt
tvenne kungliga kammarmusici. Orden voro skrifna af en
kunglig hofpredikant, och dekorationerna målade af en
kunglig hofinålare.
Denna ballett kallades “komisk“, heter det i företalet
till den tryckta beskrifningen, “mera för det sköna, lugna
och lyckliga slut, hvarmed den ändar, än för egenskaperna
hos personalen, som består nästan uteslutande af gudar
och gudinnor eller andra heroiska personligheter.“
Skådespelet utfördes af hofpersonalen och kostade omkring
9,500,000 francs i nuvarande mynt, i hvilken kostnad
dock äro upptagna alla utgifter för högtidligheten och
ibland dem äfven konungens nya kläder samt de
ädelstenar han för tillfället kostat på sig.
Det första privilegium på att gifva lyriska
representationer erhölls af den bekante Baif, som af Carl den nionde
fick fullmakt att upprätta en Académie de Poétie et de
Mueique; men företaget lyckades icke, och man liör icke
talas om någon ny opera förrän år 1645, då kardinal
Mazarin låtit införskrifva venetianska sångare, hvilka
utförde Finta paiza af Giulio Strozzi, en pieee i maehine»,
såsom Halévy uttrycker sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
