Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det örat. Han var ganska upprörd... Jag såg det på
hans ögon ... ja, han suckade djupt.
Hedvig (för sig). Jo... jo! Jag tror nog det.
Anna. Säg mig, Hedvig, aro menniskorna så onda
som morfar säger?
Hedvig. Morfar känner dem bättre än jag ... Det
måste väl vara så, kan jag tro...
Anna. Vet du, Hedvig, jag vill säga dig
någonting, jag...
Hedvig. „Nå, låt höra.
Anna. Ar inte morfar en god menniska?
Hedvig. Jo, det är han visst, det.
Anna. Nå, än du, Hedvig, du är ju också god?
Hedvig. Ja-a .. . det. ..
Anna. Och emot mig äro ni mycke ... mycke goda.
Hedvig. Ja, det förtienar du också; ty du är ett
godt barn.
Anna. Nå, men äro då ni de enda goda menniskor
här i veriden?
Hedvig (förlägen). Det får du fråga morfar om.
Anna. Morfar! Af honom får jag inga tydliga svar.
När han talar om veriden och menniskorna, så äro hans
ord så dunkla... Vet du hvad, Hedvig?
Hedvig. Nå?
Anna. Jag tror, att veriden och menniskorna
haf-va gjort honom något ondt. Ne-ej, jag får väl lof att
sjelf gå ut i veriden för att lära känna menniskorna.. .
Iledvig (hotar Anna med fingret). Som du gjorde
häromdagen, då en så förskräcklig olycka höll på att
ske... Tag dig i akt, att inte morfar får veta det der.
Anna. Ja, det var förskräckligt... Men jag är
inte ledsen öfver det... och vet du hvarför?
Hedvig. Nej.
Anna. Jo, derfor ... att jag ... utom dig och
morfar ... fick se ännu en god menniska. Om du visste så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
