Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
Teller och den unge Kutschera företrädesvis bemärkta;
på spinnsidan fans väl däremot näppeligen någon,
som kunde göra anspråk på att räcka öfver en
vanlig medelmåttas nivå, och de som nådde dit kunde
väl ock lätt räknas. Om vi ej missminna oss, ha
alla de tre nyssnämda skådespelarne nu lemnat
Mei-ningarne och tagit engagement på andra håll.
Härmed äro vi inne på ett förhållande, som
berör en af Meningarnes svagaste sidor. Denna
»underkastelse under det hela», som man framhåller
såsom just en af Meiningarnas förtjänster och som, rent
teoretiskt taget, låter så bra, måtte ha det ledsamma
med sig, att den passar endast för medelmåttor. Det
må vara godt och väl, att sujetten tvingas att »offra
sin konstnärsfåfänga», men tvingas han samtidigt att
offra sin själfständighet, sin speciella begåfning, — sin
konstnärsindividualitet med ett ord — då är offret
för stort, allra helst om detta »hela», som offret
bringas åt, till sist kanske ej annat är än en despotisk
regie. Man kan knapt värja sig för tanken att
Meiningarnas system innebär denna fara, då man tänker
på, huru ytterst få verkligt framstående skådespelare
denna trupp på öfver 80 medlemmar förfogade öfver.
Och de konstnärer af verklig rang, som tillhört
sällskapet, såsom Ludvig Barnay och Joseph Kainz, hafva
icke stannat där länge. Vi känna icke den särskilda
anledning hvarför desse och andre bland Meiningarna,
Tlialia. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
