Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
qvist detsamma med operor. Knapt någon vecka
förgick utan att repertoaren bjöd på en ny repris eller
någon gång på en nyhet, och trots det forcerade
arbetet hafva väl aldrig sjukdomsfall och instälda
representationer förekommit så sällan som under detta
spelår. Man får dock ej deraf draga den slutsatsen,
att detta forcerade arbete just var någon särskild
välsignelse, någon ovanlig lycka eller något särdeles
hälsobringande. Mest ledo nog däraf kören och
hofkapellet, som måste vara med i ur och skur, och det
har berättats om tillfällen, då hofkapellet på en dag
fått spela 3, säger tre, operor, två på repetitioner och
en på representation. Någon gång hände det ock att
representationen bar spår af en väl hastig inöfning,
ehuru medgifvas måste, att detta i förhållande till de
uppförda operomas antal, jemförelsevis sällan var
förhållandet.
Innan vi öfvergå till revyn öfver årets
företeelser, torde här vara platsen att kasta en blick på den
personal, med hvilken operan gick att möta det
första spelåret under en alldeles ny och ovanlig
tillvarelseform.
Men innan jag doppar pennan, höjer jag henne
till honnör för tre bland dem, för Anna Klemming,
Robert Ohlsson och Pelle Janzon. De hafva betalt
sin gärd till konsten, till vårt musikaliska lif, de ha
gjort slutliqvid och skattat åt förgängelsen. Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
