Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Klemming var den blifvande operans primadonna,
Ohlsson och Janzon två af den gamla operans äldsta
och bästa stödjepelare. Sådana förluster äro farliga
och sorgliga; tomrummen vid operan finnas ännu qvar,
och den personliga saknaden glömmer endast långsamt.
På spinnsidan mötte operan med en soprantrio.
Fru Östberg hade lyckligt återförvärfvats åt vår
främsta scen; fröken Klemming var nyförvärfvad och
fröken Ek hade vi qvar. De voro operans tre nornor:
fröken Ek det förflutna, fru Östberg det närvarande
fröken Klemming det tillkommande. Nu är framtiden
stängd för den, som just borde hafva den framför
sig. Och ännu ha inga skuldror kunnat axla hennes
mantel.
Då man hörde någon af dessa tre sångerskor,
kom man lätt — jag gjorde det nästan alltid — att
tänka på huru långt en menniskoröst kan tränas,
dresseras, utbildas eller hur man nu vill kalla det utan
att förlora sin friskhet, sitt naturliga behag, för att
nu ej tala om sin styrka och sitt omfång.
Fröken Klemming hade i detta fall nått ett
»lagom» af konst och natur, som kanske mest af alt
bidrog till att förvärfva henne så allmänna sympatier.
Detta konstens »lagom» betydde för ingen del något
ovilkorligt stillastående, något afstängande af hvarje
framtida utveckling, den innebar blott att fröken K:s
sångkonst var tillräcklig för att låta rösten framträda
Thalia. IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
