Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
är svårt att bestämdt uttala sig. Ett år har nu gått
med dylik forcerad verksamhet, och man har ej kunnat
märka någon afmattning, men den kan måhända
infinna sig ett annat år. Snabbhet är en sak,
uthållighet en annan, och det är sällsynt nog att finna dem
förenade.
Arbetet detta år fick dessutom en alldeles
särskild ökning genom den mängd operor, som måste på
nytt instuderas. Af alldeles nya verk gåfvos
visserligen ej mer än fyra, däraf tre voro enaktsoperor eller
sångspel. Men den starka omsättningen inom
personalen nödvändiggjorde en mängd nyinstuderingar af
enskilda roller, och på samma sätt kräfde den raskt
växlande repertoaren upptagandet af en mängd äldre
operor, hvilka måste nyinstuderas så godt som från
början till slut. Sådana voro exempelvis Fidelio, Hvita
frun och Hugenotterna, tre verk, som fullt väl kräfva
sin tid och sitt arbete, för att nu ej tala om
Kronjuvelerna, Den stumma, Josef i Egypten m. fl.
Men vi återvända till den 15 augusti, till Oberon,
egentligen för att konstatera att publikens stämning
gent emot de uppträdande var allt igenom varm och
välvillig. För Rezia och Fatima (fruarna Östberg och
Edling) kunde detta hafva mindre att betyda; de voro
redan från föregående tider vana vid hyllning och
erkännande. För hr Lundmark åter, som hade det
föga lätta och ännu mindre tacksamma uppdraget att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
