Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Men Thalia däruppe, som icke hade någon annan
lockelse att bjuda på, än Tre fruntimmershattar och
sin gamle Papageno, vände sig bort och grät
bitter-ligen; ty menade hon: Jag är icke någon Den ondes
besegrare. Ett ögonblick var hon i sin nöd frestad
säga till den besvärliga grannen Hälften hvar! men
denne förekom henne strax med ett öfvermodigt:
»Kommer aldrig i fråga! vi bli ändå snart bägge två
Hin ondes andel» \ och det hade han icke så orätt i!
Men gumman Thalia måste — börja accordera.
Då kom Svärfar, den gamle Giftblandarn, och
erbjöd henne sina tjänster: »Hvarför», menade han,
»skulle icke vi kunna bilda En snygg familj, och
lefva som Spekulanter — I ungdomens vår?» Så
blef det äfven; och man knallade sig fram en tid
under Löjen och tårar.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
