Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
och en teaterdirektör är ingenting omöjligt», bur
mycket mindre då för — tre teaterdirektörer, af hvilka
till på köpet en är direktris! »De tre» hade fått för
sig att lefva litet Pariserlif, och hvad var då
naturligare, än att man fick skåda Riddar Blåskägg i
sällskap med den strålande Storhertiginnan, som strax
därefter tog gestalt af en icke mindre tjusande Den
sköna Helena, hvilken som bekant har till specialité,
att alt som oftast fara till Kreta med sin Paris. Jag
kan häller icke förbigå med tystnad, att samma
Helena med mycken smak och »chic» alt emellanåt
plägade förvandla sig till karl, det vill säga ikläda
sig »de onämnbara», som hon då hälst ville ha så
korta som möjligt, i stil à la Boccaccio (ja, icke
Boccaccio i Trosa — därtill hade hon alt för god
smak), men hon har äfven uppenbarat sig i vanliga
civila, långa byxor, som Bébé, då hon ville
sammanträffa med Kolhandlarne, Fritz och Lisa, eller med
Fru Patapon.
En teaterdirektör i våra dagar, som vill »knipa
publiken» måste använda Alla möjliga medel, det är
kändt; han får inte ens rygga tillbaka för Resan till
Kina, men hvad han bestämdt icke skall göra, det
är att spela — Den nye Mikadon (långt häldre då
den engelske kompositörens opera: »Mikadon», den
rätte Mikadon). Från samma präktiga utkik (i månen)
såg jag äfven en skymt af vår gamle bekante hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
