Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 13
En pinne nedåt på samhällets jakobsstege, ett
steg längre in i humorns värld, och Poirier
förvandlas till Noél, den gamle betjentgubben — i -»La joie
fait peuri> af madame de Girardin.
I en familj, bestående af idel svartklädda och
sörjande damer af olika åldrar, tassar han omkring,
krokryggig och hopsjunken, så att kläderna blifvit för
stora åt hans lilla kropp, lågmäld och stilla, ett
gammalt inventarium, husets tomte, som har reda på alt,
tröstar alla genom sin blotta närvaro och sitt jämna,
goda lynne. Han har genomlefvat mycket, denne
gamle har lärt att resignera och att vara nöjd och
har ej under sin långa lefnads sorger glömt att
skämta och vara glad.
Han har det löjligaste gamla ansigte, med
hundra skrynklor kring ögon och mun. Han plirar på
det mest komiska sätt med ett öga i sender på den
han talar med, och han stultar omkring med
damvippan i hand och smågnolar och småpratar för sig själf
om dagens små händelser och alt han kommer att
tänka på.
% *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
