Stockholms län utgör, i följd af sitt läge och öfriga naturförhållanden, åtminstone delvis en bland mellersta Sveriges äldsta bygder. Mälarstränderna, hela slätten, och vissa delar af saltsjökusten, förete en ansenlig rikedom på gamla grafhögar, stensättningar, bauta- och runstenar. Ej mindre har sagan att förtälja om många enskildta orter, såsom om Sigtuna och Lofö, om Stocksund, Agnafit, Sotaskär m. fl. Från både de inre och yttre vattnen hafva vikingar utgått att hemsöka främmande länder. Kring Sigtuna, kanske dock från början utom länet, är att söka ett af de första spår till högre och fredligare kultur, till stads- och statsbildning; likasom ock samma ort, och andra flera vid Mälaren, just i följd af sitt välstånd, blefvo föremål för främmande vikingars plundringståg, tills på 1200-talet Stockholms grundläggning stängde sjön för dem. Månget minne af hednisk religion lefver än i ortsnamn, i sägner och skrock. Christendomens första predikande i Svealand, trenne sekler innan den här slog fasta rötter, hör till detta län, eller dess gränser, så vida Birka är att söka här, å Björkön eller vid Sigtuna; vid vägen dit märkes redan tidigt Telge (Södertelje), och i dess nejd ligga några af Södertörns äldsta kyrkor, den ena uppkallad efter den orten infödde S:t Botvid. I närheten af Sigtuna, vid Wiby, låg troligen det äldsta klostret inom mellersta Sverige, hvars egobref gifva oss namnen på en mängd gårdar i nejden redan från 1100-talet; detsamma gäller dernäst om de två kloster utom länet, Sko och Saba eller Juleta, som uppvexte ur Wibyklostrets grund; derpå om Sigtuna kloster, och Stockholms flera, framför allt S:t Clara. Fyra af länets 6 städer äro att räkna från medeltiden.
De gamla landskapsnamnen Tiundaland, Attundaland och Roden, tre af Uplands delar, samt Tören af Södermanland förekomma ock ofta i handlingar från samma tid; ej mindre deras underafdelningar, hundaren eller härader och skeppslager i verldsligt hänseende, provinciæ eller prosterier i kyrkligt, ej alltid motsvarande hvarandra, samt socknar. Till Tiundaland, hela Uplands mellersta del, hörde här Närdinghundra och mindre delar af sydligare härader. Attundaland, öster om Stäkessund, omfattade Erlinghundra, Seming-, Lång-, Sju- och Lyhundra, Wallen- och Sollentuna, samt åtminstone delar af Färentuna. Hvad nu utgör Frösåkers härad, och skeppslagerna söder ut till Stockholm, hörde till Roden, äfven kallad »Roden ofvanför Stockholm», kanske ock »Norra Roden», hvaraf vill synas, som äfven kusten af Södermanland burit ett dylikt namn. A andra sidan tyckes dels det nyare namnet Södertörn, dels sagans lokalbestämning för Agnafit, att det låg på Taurens östra sida, vester om Stocksund, såvida detta skall sökas på det ställe, som nu bär samma namn, antyda att Tören sträckt sig äfven norr om Stockholm. Säkert är att den längre fram förekommer såsom delad i Öfra och Yttra Tören, den förra närmast söder om Stockholm, motsvarande Svartlösa härad, den sednare Sotholms och Öknebo, hvilka häradsnamn åtminstone kring slutet af medeltiden börja framstå. Äfven af de Upländska skeppslagernas namn har man åtminstone några, såsom Danaroa, Riudboa, Acherboa och Telgboa. Det var med hänsyn till utrustning för krig och sjötåg, som Roden utgjorde ett eget för sig; i lagskipning hörde dess särskildta delar under de andra ländernas folklandsting, och i andliga fall under deras prosterier 4), Af de socknar, som nu finnas i länet, saknas i 1300-talets handlingar högst få; de flesta förekomma redan då såsom egna pastorater för sig, äfven sådana som nu äro annexer till andra; likaledes känner man af de flesta pastoraternas kyrkoherdar (curati) åtminstone en och annan från medeltiden. Antalet af gårdar, som nämnas såsom kyrkliga tillhörigheter, eller annars i köpe-, bytes- och donations-bref, vexer med hvarje års handlingar; och dels af de spår man deruti, och i rikedomen af fornminnen, kan finna till kulturens ålder, dels af socknarnes och deras olika delars nuvarande relativa vidd och folkmängd, kan man här, som i de flesta landskap, med någon sannolikhet sluta till odlingens successiva gång. Den har här som annorstädes, mest följt vattendragen uppåt skogs- och bergstrakter; hvarvid dock för detta län måste ihågkommas, att dess läge mellan vatten åt flera håll, har måst gifva kolonisationen flerfaldiga rigtningar, hufvudsakligen åt nordost från Mälaren, åt nordvest från Saltsjön, dock längst bort kanske från norr till söder.
4) I kyrkligt hänseende har, enligt en handling af år 1314, till Tiundia af Erkestiftet hört, inom detta län: af Nærdhingiahundæri, nuvarande Närdinghundra, med Edbo af Frösåkers härad; af Rodhin, hvad som nu för öfrigt utgör sistnämda härad, dock så att de nyare tider bildade Gräsö och Forssmarks socknar innefattas under andra; samt af Habohundæri, tre socknar, S:t Per, Haga och Wassunda. Attundia omfattade, inom nuv. Stockholms län: Arlendahundæri, nu Erlinghundra, inberäknade 2 kyrkor i Sigtuna, S:t Olof och Lars; Sæmingiahundæri, nu Seminghundra; Langhundæri, nu Långhundra utom Lagga, som dock nämnes såsom prebende, hvaremot härtill kommo Åker af Åkers skeppslag, Ryd af Danderyds, och Wermdö, omfattande sannolikt äfven dess nuv. annexer; Valendahundæri, nu Wallentuna härad, med Täby af Danderyds skeppslag, dock att Fresta och Angarn ej i samma handling uttryckligen nämnas, utan synas förekomma såsom annexer till Hammarby och Wada, äfvensom Össeby synes vara räknadt till Langhundaæri, såsom annex till Garn; Sollendahundæri, nu Sollentuna härad, med Solna af Danderyds skeppslag, kanske äfven omfattande Lidingön, och S:t Clara kloster i Stockholm; delar af Brohundæri, motsvarande Färentuna härad, utom Ekerö och Adelsö; Sæhundæri, nu Sjuhundra, med Riala, troligen omfattande nuv. Kulla, och så att äfvenledes Rö synes förekomma såsom annex till Rimbo, och f. d. Fasta och Esterna kanske under namnet Sæbohæred, så vida ej detta skulle vara nuv. Skederid; Lyhundæri, nuv. Lyhundra, samt Frötuna, Bro och Wäddö skeppslager, men så att antingen Skederid eller Malstad förekommer såsom annex till Husby, men intetdera nämnes särskildt, f. d. Karlskyrka torde vara det annex, som föres till Söderby, och Rådmansö till Frötuna, hvaremot Wätö och Singö alldeles saknas. Till prov. Trøghd af Fiærdhrundia föres Adelsön. I en handling från sannolikt samma tid föres till præpositura Tørensis af Strengnäs stift hela nuvarande Södertörn, jemte Hölebo och en del af Selebo härader, båda utom länet, samt Ekerö af Färentuna; men alla kapellerna i skärgården och under Bränkyrka socken saknas, denna sistnämda heter sjelf Wantør (kanske Ofvan-Tör), och Ytter-Järna synes förekomma såsom annex till Öfver-Järna. I sednare handlingar återfinner man äfven de nu ej uttryckligen nämda socknarne.
Attundaland med dess Roden har sannolikt bildat en egen lagsaga, tills det kom under Uplands gemensamma landskapslag; ännu längre synes det ha bibehållit sina egna landsting, vid Folklandztingstadh, troligen vid Närtuna kyrka, der början af 1300-talet en stad höll på att bilda sig, tills den gick under för grannstädernas afund, och styrelsens deraf framkallade åtgärder till dess upplösning. Tören synes ursprungligen ha hört under Södermanlands, men sedermera under Uplands lag; i nyare tider lades det 1689 åter under Södermanlands lagsaga, 1719 under Uplands; år 1832 delades denna lagsaga, så att hela Stockholms län kom till Södermanlands och Gottlands. Med innevarande års början har hela denna rättsinstans upphört. Domsagornas fördelning har ej varit utan förändringar 5). -- Uplands höfdingedöme, med Stockholm oftast till residens, har likaledes åtminstone tidtals omfattat äfven Södertörn, och norr om Mälaren än hela Upland, än med undantag af vissa delar särdeles har Svartsjö eller Färentuna län varit eget för sig, äfven i nyare tider (1680-1719, och 1771-1810); Södertörn lades 1689 till Södermanland, 1720 åter till Stockholms län, som 1714, efter flera föregående försök, blifvit afgörande bildadt genom Uplands delning, då ock hit lades tre socknar af Håbo härad, på östra sidan om Mälarsunden. Sednare år Ekeby åtting i Olands härad utbytt mot Sandby i Frösåkers. Häraderna hafva föröfrigt hufvudsakligen förblifvit oförändrade, men de med ett enda undantag af flera härader bestående fögderiernas antal har blifvit minskadt, såsom då alla tre häraderna i Södertörn år 1839 sammanslogos till ett fögderi, i stället för två. -- I kyrkligt hänseende har länets andel af Upland alltid hört till Upsala Erkestift, Södertörn till Strengnäs stift; blott af Färentuna härad har under medeltiden en del hört till sistnämda stift. Prosteriernas omfång har ej varit lika oförändradt.
5) Genom den sista af år 1844 lades Färentuna härad till Sollentuna, Danderyds, Åkers och Wermdö domsaga, i utbyte mot Wallentuna, som förenades med Erling-, Seming- och Långhundra häraders domsaga (jfr tabellen, sid. 39).
