Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Upsala - 2. Enköping - Enköpings stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungsparken, sedan länge begagnad till exercisplats för Uplands
infanteri-regemente, och i sednaste åren för studentkorpsens majfester;
det derinvid liggande värdshuset Eklundshof; Upsala hälsobrunn,
begagnad från 1720, och efter någon tids lägervall, åter
från 1770-talet; utom åtskilliga till omgifvande landsförsamlingar
hörande ställen.
II. Enköpings uppstad ligger nära den derefter uppkallade
åns utlopp i Svingarnsfjärdens innersta hörn, Stadsviken,
7 3/4 mil nordvest från Stockhohn, 4 1/4 mil sydvest från Upsala;
dels på sluttningen af den sandås, som stryker från norr till
söder genom östra randen af Åsunda härad, dels på småningom
uppgrundadt land kring ån vid åsens vestra sida. På alla håll,
utom åt nordost, omgifves staden af vidsträckta slätter, fordom
kanske till en del vattendränkta; inom den med säkerhet kända
tiden har ån i stadens nedersta trakt varit delad i tvenne grenar,
hvaraf den vestligare nu blott är qvar i en rännil, som från
Munksundskällan utfaller i ån. Staden upptager nu 63 tunnland,
och har 198 tomter, hvaraf dock en del obebygda. Egorna
rundtomkring upptaga 712 tunnland åker, 817 tl. äng, 812 tl.
skog och betesmark, tillsammans 2341 tunnland, satta till 16 7/8
mantal 3).
Såsom åt mången annan stad i riket, så ock åt denna, har
traditionen lånat ett större omfång i fordna dagar, än hvad nu
är förhållandet. Den skall ha sträckt sig längre åt nordvest, der
man sedermera i planteringsland funnit spår efter stenläggningar
och grundvalar för byggnader. Möjligen har läget i allmänhet
fordom varit mera nordligt, och man har först småningom, med
vattendragets uttorkande, dragit sig, vid hvarje öfvergången eldsvåda,
alltmera nedåt sjön. Den nämda ön, först kallad Tryggö,
i sednare tider Salpeterholmen, äfven Holman, har ej förr än
under K. Carl XI:s tid kommit till staden, men var redan på
8) Enligt sista femårsberättelsen; enligt enskildt från stället erhållen
uppgift äro 288 tl. åker, 385 tl. äng donerad jord, 424 tl. åker,
432 tl. äng och 750 tl. utmark sjelfegande jord. En del af den
donerade innehafves af civila och kyrkliga tjenstemän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
