Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Enköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1200-talet bebygd med kloster och kanske kyrka. Öster om ån
låg staden utmed och uppför åsen, omkring tvenne kyrkor, och
intill en tredje, den enda ännu återstående, nu för stad och landsförsamling
gemensamma Wårfrukyrkan. Ända till Dr. Christinas
tid voro gatorna krokiga och trånga, följande åsens bugter; vid
besagda tid upptogs den nuvarande Kungsgatan midt igenom
staden från nordost till sydvest, utmed Stortorgets sydöstra sida,
och i sammanhang med landsvägen från Stockholm till Westerås.
Den hade dock ännu ojemn bredd, och en besvärlig backe i östra
ändan, samt svängde sig i den vestra nedåt söder, öfver det s. k.
Jerntorget och Vågbron, och förbi Munksunds källa. Först i sednaste
åren äro alla dessa olägenheter afhjelpta, hvad gatans eget
utseende beträffar, en jernbro är bygd midt för dess vestra ända,
och väg derifrån upptagen till landsvägen. Likaledes är Kyrkgatan,
som går i bredd med Kungsgatan, längre i nordvest,
omlagd i rät linea, och äfven andra mindre gator och gränder;
stortorget är planteradt, många hus om- eller nybygda, och
staden antager alltmera utseende af välstånd och ordning. Kyrkan,
på åsen vid ändan af Kyrkgatan, prestgården nära derintill,
och rådhuset vid en gata öster om torget, äro af sten, de privata
husen nästan utan undantag af träd. Gröngarns park vid
stadens vestra ända är förnämsta promenadplatsen.
Enköpings ålder går uppöfver all säker historia. Namnet
ställes af de flesta i samband med det en mil längre i öster
belägna Litslenas (Lilla Ena). Sannolikt har här varit en gammal
offer- och köpeplats under hedendomen; tillika torde kanske
sätet för Fjerdhundralands konungar varit här eller i närheten,
t. ex. på det fordna Hauwe, äfvensom tingsplatsen för åtminstone
en del af detta landskap. Under katholska tiden förekommer en
prost i Enescopinge i slutet af 1100-talet, borgare (cives) i
Enescopia 1250, ett Franciskanerkloster 1267, bygdt på Tryggön
från 1278, och småningom alltmera begåfvadt. Från början af
1300-talet nämnas ock ett hospital och de tre kyrkorna. I Uplandslagen
föreskrifves Enköpings spann såsom gällande för Fjerdhundraland.
Borgmästare omtalas från slutet af 1300-talet, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
