- Project Runeberg -  En framtidsblick /
104

(1892) [MARC] Author: John MacNei Translator: Johannes Granlund - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Ett schackparti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104

det sista är det alldeles samma drag, som redan
gjorts i partiet utom det sista."

"Hvilket drag var det?" frågade jag och
flyttade tillbaka pjeserna. "Det är förträffligt", tillade
jag efter att noga hafva begrundat det antydda
draget, "bättre till och med än det jag föreslog.
Jag är verkligen rädd att —"

"Säg inte, att det ej fins något hopp!" sade
Ialma med blandade känslor af glädje öfver mitt
beröm af Olavs skicklighet och ledsnad öfver
utsigten att lida nederlag. "Det kommer att harma Reva
mycket."

Hade hon med qvinligt skarpsinne redan märkt,
att Reva var ett namn, som hon kunde använda
som trollformel gent emot mig? I alla händelser
studerade jag läget med ännu större
uppmärksamhet. Jag var dessutom i min egendomliga ställning
angelägen om att utmärka mig åtminstone i en sak,
hvilken såg ut att intressera alla. Men striden
tycktes ej kunna få mer än en utgång. Med ledsnad
steg jag upp för att uttala detta som min åsigt, då,
just som jag kastade en sista blick på
schackbrädet, en idé till lösning af svårigheten plötsligt föll
mig in. Ja — det skenbart betydelselösa
framflyttandet af den der bonden skulle förvandla
nederlaget till seger.

"Du ser någon utväg?" sade Ialma, som trädt
närmare for att höra min åsigt och lade märke till
uttrycket i mitt ansigte, när-jag åter satte mig ned.

Jag skulle just svara, då någonting kom mig
att se upp. Der, i dörren, stod Reva, med läpparna
halföppna i ifrig väntan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/thiusen/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free