- Project Runeberg -  En framtidsblick /
245

(1892) [MARC] Author: John MacNei Translator: Johannes Granlund - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Ett vigtigt samtal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245:

"De studerandes bostäder äro beqväma, ja
präktiga. De liafva tillgång till stora bibliotek och
laboratorier, rikt försedda med allt, som kan
underlätta deras forskningar. Två gånger om dagen
samlas de till ett slags gymnastisk exercis och hafva
full frihet att efter behag ströfva omkring i
anläggningarna kring Muetra, hvilkas storlek du hade
tillfälle att se från takträdgården i Nuiorc."

"Få de icke lemna Muetras område?" frågade
jag. "Hur vidsträckt det än är, måste det slutligen
förefalla mycket likt ett fängelse."

"Det är sannolikt", sade Utis, "men det
öfverensstämmer ej med vår politik att göra vistelsen
der alltför angenäm. Vi vilja icke beröfva våra,
döttrar rättigheten att egna sitt lif åt vetenskapen,
i händelse de hafva verklig fallenhet derför. Vi
anse dock, att de skola både finna och skänka större
lycka genom att fylla sitt naturliga kall som
hustrur och mödrar än genom att bortslösa sitt lif på
försöket att lägga sin skärf till den redan
ohandterliga massan af menskligt vetande. Det har
dessutom uppvisats, att gifta qvinnor lemnat större
bidrag till detta förråd af vetande än alla zerata.
Man måste imellertid komma ihåg, att de förras
antal är tusenfaldt större än de senares."

"Stanna de der hela sitt lif?" frågade jag
vidare, tänkande på hvilken skada det vore att inspärra
en så skön och behagfull varelse som Reva bland
mögliga böcker och i osunda laboratorier. Men så
stor är mannens medfödda sjelfviskhet i dylika fall,
att jag icke är säker på, att jag icke kände ett slags
dyster tillfredsställelse vid tanken på, att hon skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/thiusen/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free