Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Lyckliga stunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283:
vore bättre, att jag berättade denna historia for
dig ocli din far på samma gång. Imellertid är det
kanske så godt att ej tala om saken."
Om jag tänkt ut detta på förhand, skulle det
hafva varit ett högst skarpsinnigt strategiskt drag.
Det skulle vara omöjligt att uttänka ett mera
verksamt sätt att få hennes tankar att sysselsätta sig
med mig. Utan afsigt hade jag sålunda gifvit
upphof åt en för henne och mig gemensam hemlighet,
som på grund af sjelfva sin beskaffenhet skulle
mäktigt verka på hennes inbillningskraft.
Efter några minuters förlopp kommo vi fram
till porten. Ehuru troligen alla sett oss anlända,
kom blott Ialma ut för att taga emot oss. Sedan
hon kysst Reva med ännu mera systerlig ömhet
än vanligt, frågade hon skrattande, i det hon vändo
på henne för att riktigt se hvad hon talade om:
"Hvem kan hafva satt upp ditt hår på det här
viset? Din far? — Nå, vi kunna hafva tid att
Som de gingo in och jag aflägsnade mig för
att sätta in min karriol, hörcle jag ej det öfriga.
Jag har blott ett dunkelt minne af eftermiddagens
tilldragelser. Reva kom ned med håret
konstmessigt flätadt af Ialmas skickliga fingrar och såg om
möjligt mera intagande ut än någonsin. Ingen
gjorde några häntydningar på det, som hvar och
en otvifvelaktigt mest tänkte på; men alla föreföllo
nöjda och glada. Sjelfva Reva, som en stund
tycktes vara ur stånd att fullkomligt göra sig fri från
den känsla af jungfrulig sjelfmedvetenhet, som var
en fbljd af de nya förhållandena, greps snart af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
