Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. Boston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115:
aflelsens ära hade följaktligen intagit den pelares
plats, som helgats af Websters vältalighet.
Jag vet mig visst icke hysa någon särskild
ovilja mot "den prunkande vidskepelsens" anhängare
eller religionsbruk, hur mycket än några af dess
satser stöta mitt förnuft. I en viss sinnesstämning
har verkligen dess praktfulla ritual ingen liten
dragningskraft för mig. Men jag måste bekänna,
att jag kände mig ytterst harmsen, då jag hörde
talas om detta utbyte. Hulmar, som märkte och
utan tvifvel sympatiserade med min känsla af harm,
tillade lugnt:
"Tiden har imellertid upphäft deras domslut.^
Utom fornforskare som jag, hafva fa personer ens
hört talas om denna dogm. Men det, som tilldrog
sig på den der backsluttningen, lefver i minnet hos
hvarje skolbarn i vår verldsdel."
Derpå visade han mig en stor öppen plats,
omgifven af en synbarligen väl bibehållen kolonnad.
I dess midt sprutade en präktig springbrunn sina
i sommarsolens sken glittrande vattenstrålar högt
upp i luften. Allt detta hade hört till påfliga
palatset, som nu var fullkomligt försvunnet med
undantag af en liten del, som var förvandladt till museum
och bibliotek. Sedan dessa märkliga exempel på
"tidens hämd" återställt mitt goda lynne,, vände
jag mig åt det håll, der universitetet låg inbäddadt
bland sekelgamla träd, som tilläto mig att blott se
en och annan skymt af den ståtliga byggnaden.
Denna var imellertid icke den omedelbara
efterträdaren till nittonde århundradets "sköna Harvard",
ehuru den var dess värdiga representant. Det hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
