- Project Runeberg -  En framtidsblick /
339

(1892) [MARC] Author: John MacNei Translator: Johannes Granlund - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. En oförutsedd upptäckt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339:

jag anförtrott lådan åt vederbörande person,
af-lemnades den vid nästa station, der man visste livad
som var att göra.

I det tåget aflägsnade sig från stationen, njöt
jag af tanken att mitt meddelande redan höll på
att öfverflyttas till registreringsapparaten i Halmars
arbetsrum och kanske redan träffade dens öron, för
hvilken det var afsedt. Då en cliiiba sattes i
förbindelse med en viss tråd, öfverflyttades nämligen
det meddelande den innehöll nästan ögonblickligt
till den fonograflska plåt, som alltid var färdig att
mottaga det. Man kunde sedan höra meddelandet,
liksom vi läsa ett bref. Den oförderfvade
synförmåga såväl som den utmärkt fina hörsel, som jag
fann vara allmän hos dessa menniskor, voro båda
att i hög grad tillskrifva den utsträckning, hvari
örat trädt i stället för ögat och minskat dess arbete.
Alla meddelanden mellan personer ooh den vida
öfvervägande delen af allt litterärt arbete skedde
med röstens och örats tillhjelp. Det bästa i
litteraturen lästes dessutom sällan i böcker, utan
anförtroddes åt långa fonograflska plåtar. När dessa
insattes i fonografen, återgaf den med det bästa uttal
de stora eller sköna tankar, som verlden ej tillåter
att dö, och detta med samma röst och betoning,
hvarmed de stora mästarne i talets konst framsagt
dem. Det mönstergiltiga återgifvande t af det bästa
inom litteraturen hade blifvit en gren af de sköna
konsterna. De, som egde naturlig begåfning derför,
egnade sig deråt med en ifver, jemförlig med det
rykte de kunde vinna genom ett mönstergillt
återgifvande af någon författares välkända ord, ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/thiusen/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free