Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En farlig ökenfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So TIBETANSKA ÄFVENTYI?
en afgrundshåla som lika gärna kunnat föra direkt ned till de
dödas rike. Men sedan karavanen upphunnit mig åkte vi kana
utför sandbranten och lägrade vid den hemska gropens rand.
Hur dyster dagen än. varit blir stämningen gladare så fort
jag kommenderat halt. Djuren befrias från sina bördor, kame-
lerna bindas för att icke på natten rymma tillbaka till flod-
strandens saftiga beten, min bädd ordnas i mjuka sanden, eld
uppgöres, mat lagas och då aftonens bestyr äro öfverstökade
och jag vid en flämtande lykta utfört mina anteckningar, har
man intet annat att göra än att krypa till kojs.
Aldrig har jag tillbringat julaftonen i en mera dyster och
svårmodig omgifning. Endast kölden påminde om den glada
högtiden, då alla barndomsminnen i ett brokigt tåg skymta
förbi blicken, som förlorar sig bland lägereldens falnande glöd.
Den ljusaste och lyckligaste bland fester tillbringade jag i en
afgrundshåla, där den absoluta dödstystnaden firar en af sina
största triumfer. Muttrande och frysande sutto vi hopkrupna
som flädermöss om vintern kring den njugga elden öfver hvars
kol de sista blåa lågorna dansade, vi svepte om oss pälsarna
för att bryta udden af midvinternattens isande stormilar, men
julens ängel gick oss tyst förbi, ehuru alla dörrar stodo på
vid gafvel. En julafton kan icke vara ödsligare vid polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
