Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Det ödsliga Tibet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stommen af mitt jurt.
XIII.
Det ödsliga Tibet.
V
äntan blef till sist mitt blod för lång och den 30 juni
gaf jag order att karavanen samma kväll skulle stå rustad
på vår gård. Knappt hade kamelerna förts ut ur sitt gömsle
förrän de kringsurrades af de afskyvärda bromsarna. Vid hvarje
färdiglastad kamel posterades fyra män, som med kamisch-
knippor sökte att vifta bort insekterna så mycket som möjligt.
De kungliga djuren förhöllo sig dock värdigt med sitt vanliga
sublima och tysta tålamod.
Då karavanen dragit bort och klockklangen ännu en gång
förklingat, återstod för mig ännu en hård och tung plikt —
att säga farväl åt Sirkin och Tjernoff. Jag tackade dem med
rörelse för deras tjänster, tryckte deras händer, såg dem sitta
upp på sina svarta hästar och försvinna i ett moln af damm på
vägen till Tjarkhlik — och Kaschgar.
Nu var jag mol ensam kvar i Abdal, alla de mina voro
skingrade som agnar för vinden, men jag skulle väl så småningom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
