Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar mellan de forna allierade:
socialister och ’borgerliga radikaler, blir så
djup att proletariatet står fullkomligt
isolerat gentemot bourgeoisin. Därhän
synes utvecklingen onekligen för
tillfället tendera åtminstone i Frankrike.
Och i så fall kommer det att leda till
en vida agressivare klasskamp från
bourgeoisins sida än vad den genom
varjehanda politiska hänsyn —
oundgängliga från de maktägande i ett
demokratiskt land — bortskämda
franska arbetarrörelsen sedan
länge varit van vid. Att detta
kan nödvändiggöra en anpassning
av taktik och
organisationsformer efter dessa tilläventyrs ändrade
erfarenheter, är ju påtagligt. Och när
det är tal om de syndikalistiska
strömningar, som nu dominera inom stora
delar av den franska arbetarrörelsen,
skadar det ej att ha ovan antydda, långt
ifrån osannolika eventualitet i
tankarna.
*
Marxistisk metodik.
För att gå syndikalismen
inpå livet är det emellertid inte nog med
att känna dess
socialekonomiska miljö. Varje politisk företeelse
av större räckvidd har också mycket
djupt förgrenade historiska
rötter.
Den historiska
materialismens forskningsmetod innebär inte
heller att ett lands hela rika och
mångskiftande sociala och politäska liv kan
omskrivas av de kurvor, som framgå
av den ekonomiska statistikens siffror.
Så enkel är in t e saken; med sådana
pretentioner skulle marxismen ha
blivit en karrikatyr av vetenskaplighet.
Traditionella värdesättningar och hi-
storiska suggestioner spela alltid en
betydande roll i det som sker. Dessa
faktorer i händelseförloppet ge sig
dock inte omedelbart ur aktuella
ekonomiska intressen, de äro ovägbara,
men därför inte oviktiga, äro impo
n-derabilier, men inga a d i å f o r a.
Den materialistiska
historieuppfattningen förnekar heller ingalunda att
dessa moment ha en mycket stor
psykologisk betydelse som motivbildande
för många människors handlingar. Inte
ens vilden under de mest primitiva
förhållanden, som man tycker skulle
predestinera honom till fullkomlig
naturbundenhet, handlar alltid i påtaglig
identitet med sina ekonomiska
livsintressen. Traditionens makt i form av
religiösa eller konventionella hänsyn*)
gör här motivbildningen nästan ännu
mindre enbart materialistiskt
bestämbar.
Marxismen hävdar dock att även
dessa imponderabilier till sitt ursprung,
i sista instans, äro av ekonomisk
#) Dessa äro mycket mer kategoriska
och likformiga hos naturfolken än i de
moderna kultursamhällena, där
utvecklingens differentierande krafter alltmer
frigöra individerna från det tyranni,
som utövades av släktens och
omgivningens tycken och vanor. Den etnologiska
vetenskapen uppvisar alltmer den
historiens djupa ironi, som ligger däri
att ”vildens” frihet på alla håll är
kringskuren av en oblidkelig
sedvane-rätt, medan vi i vårt iså oerhört
invecklade och reglerade samfundsmaskineri
faktiskt ha att glädja oss åt en
ojämförligt större rörelsefrihet. Att
utvecklingen går u den riktningen, visade
redan ”Moster Agnetas klagan” hos
Anna Maria Lenngren, där förfallet hos
dåtidens ungdom så gripande skildras!
Det är kapitalismen som kräft
denna högre grad av personlig frihet.
Men först socialismen kan fullt
ut realisera den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
