Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
art» att den ”förste röraren”, primus
motor, varit ett intresse, fastän detta
sedan genom tiderna i många
människohjärtan förädlats till det mest
osjälviska ideal, i vilken form det kanske nu
visar sin största livskraft. Sören
Kir-•kegaards paradox att blott en
statsreligion betalade sina präster bra, så
gjorde det ingenting att dess dogmer gingo
ut på att månen var en grön ost, den
må gälla vad den kan. Det skulle ändå
inte falla någon vederhäftig Marxist in
att t. ex. söka ”’förklara” kristendomen
så att överklassen behövde något
alldeles extra i humbugsväg för att lura
underklassen led.
Just kristendomen har f. ö. alltid
åberopats av den materialistiska
historieuppfattningens många
vedersakare som ett bevis på denna
för-klaiiingsmetods otillräcklighet. För
att vederlägga dessa kritici har
Kautsky återupptagit gamla
studier och nyligen skrivit ett verk, där
han med många lärda mödor söker lösa
just dessa problem med Marxismens
vetenskapliga metod. Men hur förfar han
därvid ? Självklart inte med ett så
®n-kelt schema att han sikulle t. ex.
konstatera att en biskop haft stor lön, e r g o
var kyrkan och därmed kristendomen
■en makt. Så kan och blir dock ofta
i populär agitation Marxiismens
historieuppfattning vulgariserad.
Kautsky har i stället gått till kristendomens
källa; det är dess ursprung, som han
sökt med hänsyn främst till de
ekonomiska samhällsförhållandena klarlägga.
Därmed reduceras inte den religiösa
kraft, som då fanns hos kristendomen,
till idel prästpåhitt. Men Kautsky har
lämnat ett epokgörande bidrag till
frågan om varför just kristendomen
(framgick som den segrande
världsreligionen i den omvärdering av alla gamla
livsvärden, som under antikens guda-
skymning ledde till ett andligt kaos
och till «n kamp mellan religionerna
utan motstycke i hävderna. . Den
stridens utgång dikterades, som han visar,
väsentligen av ekonomiska faktorer.
På ett liknande sätt förhåller det
sig med syndi k al ii sm ens
uppkomst. Den kan inte direkt
framde-duceras som den matematiskt
nödvändiga formeln för den franska
fackföreningsrörelsen, i betraJktande av att
Frankrikes näringsliv har den eller
den karaktären. De materiella
omständigheterna äro visserligen
grundläggande, därför att Iklasskampen i ett
land Står i så direkt växelverkan med
dess ekonomiska och sociala struktur.
Naturligtvis göra sig dock även
andra. än rent ekonomiska inflytelser
härvidlag gällande. Av dessa äro de
psykologiska grunderna
förut framhävda. Härom skriver
syndi-kalismens främste teoretiker i
Frankrike, prof. Hubert Lagar-
d e11e : #)
”Den franska arbetarens
tempera-n ent genomglödgas av revolutionära
traditioner, hjälteminnen och krigiska
legender. Den stora revolutionens
ti-taniska strider, den napoleonska
hjältedikten, 1848 års sociala drama,
Pariskommunens blodsminnen, allt detta är
en outtömlig källa av revolutionär
poesi för det franska proletariatet.
Men sin frihetslängtan och lust att
hänföras fingo de först tillfredsställda
hos syndikalismen.”
*) Hubert La garde lie är
redaktör för syndikalismens huvudorgan,
t dskriften ”Le Mouvement socialiste”
(den socialistiska rörelsen) som utges
i Paris. Lagardelle är lärare vid
College Libre des Sciences Sociales i Paris,
men samtidigt prof. Emile
Yan-d erveldes kollega vid Université
Nouvelle i Briissel; båda ’dessa institut
äro folkhögskolor för sociala studier
och sakna tyvärr ett motstycke i de
skandinaviska länderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
