Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganisationer böra betraktas icke såsom
tjänare åt det politiska partiet, utan såsom
skapande krafter, embryon till det nya
samhällets ekonomiska organisation.
Socialismen innebär skapandet av en ny social
miljö, ieke att ett parti kommer till makten
i den redan förefintliga. — Slutsats: olika
organismer med olika funktioner kräva olika
taktik; bort med dogmer och exklusivism!
Livet är det absoluta, med mångfald i
enhet.
I samma häfte ’begynner
Walter-Jourde en intressant studie av
”Néo-marxismen”, varmed författaren
åsyftar ett .slags syntes av Hegel och
Marx, idealism oeh materialism, det
politiska uttrycket för vad som i tysk
filosofi går under namnet energetism.
— Eugéne Fourniére avtrycker en
föreläsning om association, hållen
vid Bruxelles’ Nya universitets
invigning och ”Benoit Malons brev”
fortsättas. — Guernut påvisar
tvetydigheten i radikalernas hållning, de där
på sin kongress i Dijon omväxlande
applåderade och enhälligt voterade
absolut kontradiktoriska resolutioner!
Ungefär så här resumerade: Det ra-
dikala partiet, utan att vilja ha med
isocialisterna att göra, ingår med dessa
ett broderligt förbund...
F. P—r.
Diverse.
KYRKAN OCH SOCIALDEMOKRATIN.
Vi lämna med nöje plats för följande
upplysningar med anledning av en artikel i
Tidens föregående hätfte:
Kristiania G jan. 09.
Ärade herr redaktör!
Då jag ser att red. Anton Andersson
i ”Tiden” omtalar min Ibok ”Kirken” —
likaledes hr Algot Euhe i en broschyr
— önskar jag Ihänleda svenska partivänner»
uppmärksamhet på att den i Stockholm 1906
utkomna upplagan ”Kyrkan sedd från
socialistisk synpunkt” (Bohlin & C:o) är
fullständigare oeili mera preciserad än upplagan
i Kristiania av 1904. Den svenska upplagan
inneihåller t. o. m. flera stycken, som icke
fornas i den norska.
Jag vågar förutsätta att särskilt hr Anton
Anderssons artikel i ”Tiden” kommer att
väcka debatt, och då kan det vara möjligt
-att min bok också i fortsättningen kommer
■att beröras. Jag är därför angelägen om,
både för min egen och för sakens skull,
att den blir känd i sin mest fullständiga
upplaga.
Min hälsning oeh tack ber jag få sända
red. Andersson för hans förstående artikel
i ”Tiden”. Jag för min del kan icke se
någon synnerlig skillnad på norska och
svenska förhållanden i denna fråga. Vad angår
den nya franska kyrkolagen ser jag i den
ett betydelsefullt steg franråt mot statens
kontroll över kyrkan, ett fastare
oeh säkrare steg än de liknande, som i
gångna tider tagits av staterna för att skaka av
sig den katolska ”frikyrkans”
övervälde och ombilda den till en
statskontrol-lerad folkkyrka.
Olav Kring en.
RED. ANTON ANDERSSONS ARTIKEL
•i ”Tidens” förra häfte, till debatten om
statskyrkof rågan, återgives i den finska
”Framtid” för 15 jan.
VANDERVELDE har skrivit i ”Le
Peuple” i egenskap på en ’gång av
nykter-het-svän oeh frihetsvän en harmfull artikel
mot den franska regeringens politik att
genom påtryckning i sina vinproducenters
intresse på den ryska regeringen söka förmå
denna tnl ett nytt övergrepp mot Finlands
självstyrelse, genom att vägra stadfästelse
av finsKa lantdagens bekanta fullständiga
förbudslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
