Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
partiet är icke det enda möjliga
socialistiskt ‘demokratiska partiet.
Vänsterns närmaste inre uppgift är
uppgörelsen mellan den borgerliga ocli
den socialistiska
(radikal-)demokratismen. Det måste klargöras, att här
föreligga djupa skiljaktigheter i
grundåskådningarna, varigenom i själva
verket all dagspolitik mer eller mindre
måste påverkas. God vilja till oklarhet,
särskilt å de ”’borgerligas” sida, saknas
icke. Så mycket viktigare är det att
betona, att vi här verkligen ha att göra
med ett ytterst betydelsefullt praktiskt
problem.
Utan klara grundåskådningar, som ge
det politiska dagsarbetet riktlinjen in i
framtiden, är ingen stark politisk
verksamhet möjlig.
Den ”borgerliga” vänsterns
demokratism kan lika väl utveckla sig åt
högern till som åt socialismen till. Den
är nämligen intet annat än ett
socialpsykologiskt oklarhets- och
övergångs-tillstånd. Det kan i vår tid icke finnas
mer än en, på verklighetens mark fast
grundad och i stark humanitär känsla
djupt rotad demokratism — den
socialistiska. Men det kan finnas ett
socialistiskt demokratiskt parti vid sidan av
arbetarnas. Och ett sådant måste en
ciag komma. En av dess främsta
uppgifter ’blir inre och yttre samverkan
med socialdemokratin (med vilket ord
.jag ‘betecknar de socialistiska och
demokratiska arbetarnas klassparti).
Den del av den borgerliga
demokratismen, som ej kan vinnas för insikten,
att den moderna demokratismens
ekonomiska grundval är socialismen, måste
tillfalla högern. Slutligen upplöser sig
kombinationen ”vänster” och ”höger”.
Det återstår då intet annat än
socialistiska demokrater å ena sidan och
anti-socialistiska anti-demokrater å den
andra sidan. De ”borgerliga”, som ej
vilja vara med om socialismen, då det
gäller allvar, måste offra sin politiska
demokratism för att rädda sin
ekonomiska individualism.
Bevisen för riktigheten av denna
uppfattning ligga i högar på a.lla det mo-
derna politiska livets vägar och stigar.
Det gäller blott att noga se efter, vad
högerns handlingar tala för språk oeh
hur de borgerliga demokraterna ställa
sig till privategendomens och den
oreglerade ekonomiska företagsamhetens
sociala privilegier.
Demokratism oeh socialism äro i vår
tid tvänne oupplösligt förknippade
företeelser. Socialismens politiska och
organisatoriska form måste vara
demokratisk. Demokratismen måste till sitt
ekonomiska innehåll väsentligen vara
socialism. En i grunden ekonomiskt
individualistisk demokratism är en
självmotsägelse — i vår tid, under de
moderna produktionsförhållandena.
Demokrat är den, vars positiva,
själv-drivna strävan går i demokratismens
riktning. Socialist är den, som av egen
drift tänker och handlar enligt
grundövertygelsen, att okontrollerad
privategendom ocli oreglerad
förvärvskonkur-rens i övervägande grad måste ersättas
genom samhälleligt organiserad
produktion med samhälleligt ägda
produktionsmedel.
Den ”borgerliga” (ekonomiskt
individualistiska) demokratismens
grundfel är tron, att socialismen intet annat,
är än arbetarnas ekonomiska
klasspolitik — d. v. s. att i grunden endast
egen-t;omslösa lönarbetare kunna vara
socialister.
Socialdemokratiens grundfel är att
förväxla arbetarnas klassrörelse inom
socialismens ram med socialismen
så-isom politisk totalföceteelse.
De ”borgerliga” demokraterna
måste lära sig. att socialismen är deras
egen demokratism i en ny, oundviklig,
framtidsgiltig utvecklingsform.
Socialdemokraterna måste lära sigr
att den blott ensidigt representerar
socialismen och att alla starka,
framstegs-krafter i samhället -måste medverka i
: oeialismens utveckling.
Demokratism och socialism äro tidens
verkliga politiska grundspörsmål.
Bägge äro problemer — som måste lösas av
vår s o c i a 1 a v i 1 .j a så väl som av
vårsociala forskning och tankemöda.
Gustaf F. Steffen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
