Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.<kievs om att arbetsbörserna nu skulle
övertaga alla den borgerliga statens
funktioner, så existerade dessa
arbets-börser endast genom de understöd, som
■is t äderna s k om m u n a 1 s t y r ’e
1-scr beviljade. De anslutna
syndika-1 en voro in ge nst ä des i stånd att
underhålla arbetsbörserna! Snarare
profiterade syndikaten på många håll
av de kommunala subventionerna, så
att dessa r’ent av urartade till en premie
på den fackliga organisationens
peku-niära tröghet.*
F. B. T. kan i teorin berömma sig av
att i syndikalismens historia först ha
teoretiskt företrätt principen om
ar-betarerörelsens totala isolering från
alla borgerliga element. Medaljen
hade dock, som vi se, en sorglustig
’frånsida. Där voro ’dessa proletäriska
pe-Jarhelgon så fjättrade vid det
kapitalistiska samhället, att hela deras ”stat
3 staten” föll i stycken, om inte en
kom-munafotyralso kunde bevekas att
lämna understöd.
Som ursäkt för denna inkonsekvens
.försöka nu syndi kal i.siUens teoretici
framhålla de frestelser, som denna
syn-dikalismen-s förste novis var utsatt för
från de av politikens kompromisser
pestsmittade parlamentarikernas
sida-Ty, som Hubert Lagardellö nog så rik-
* Denna synpunkt framhäves också
1 den undersökning av förenings
väsendet bland arbetareklassen, som 1899
publicerades av den officiella franska
arbetsstatistiken. Där påpekas, att
genom subventionering av arbetsbörserna
understödjas indirekt syndikaten, så att
deras medlemmar befrias från alla
omsorger och uppoffringar, med resultat
att då subventionen av politiska
orsaker plötsligen indrages, råka de
fackföreningar. vilka lagt bort alla dessa
kontingenter, i fullständig förvirring
och gå vanligen under på kuppen.
tigt anmärker, man skall inte inbilla
sig att de styrande i kommunerna
understödde arbetsbörserna av idel social
altruism, för att ge arbetareklassen ett
vänligt handtag. Det skedde med den
uppenbara beräkningen eller det
hemliga avtalet—subventionerna voro
nämligen ofta konfidentiella — att
arbets-börsernas medlemmar till gengäld vid
valen skänkte vederbörande sina röster.
Paris ansågs ju redan av Henrik IV
vara värt en katolsk mässa; varför
skulle dess kommunala maktägande 300
år senare visa sig mer skrupulösa? I
det nutida Athén kostar en röst en
cigarrett; ”bossarna” i Newyork
upp-taxera den till värdet av en
whiskygrogg; i det mer civiliserade Frankrike
måste man subventionera en arbetsbörs.
Priset ställde sig så mycket dyrare
därför att det ju gällde principiella
anti-parlamentarister. Härigenom fick
visserligen korruptionen en mycket pikant
prägel, men denna dygdens
självöver-vinnelse kostade som sagt litet mer.
Så kan demokratin urarta. Och när
syndikalismen riktar sin kritik motslikt,
kan den vara viss om alla ärliga
parla-inentaristers bifall. Man måste dock
lägga märke till att dessa skuggsidor
ingalunda äro o f r å nkomliga
följdföreteelser av en demokratisk
parlamentarism. Den politiska moralen
hos ett folk är beroende på historiska
traditioner oeh den allmänna miljön,
inte på den ena eller andra statsformen.
Det tsariska enväldets Ryssland
och ”folksuveränitetens” självstyrda
Amerika representera ytterligheterna
inom statsrätten, men det hindrar inte,
att den ryske ”tjinowniken” och de
amerikanska ”politicians” i moraliskt
avseende ungefär kunna ta varann i
hand.
Förr eller senare fäller ändå den
Tiden n:r 2, 1909
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
