Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och samhället i dess helhet, utan
också materiellt på arbetsvillkoren. De
kände sig alltså på god Väg att uppnå
en högre sociål ordning; de insågo att
de nu kunde skapa elementen till ett
nytt samhälle; och till den gamla
tanken, ”att arbetarklassens ‘befrielse
måste vara arbetarklassens eget vark”,
sällade sig 1111 den äregirigheten att
kunna upprätta en verklig socialistisk
-stat mitt i det borgerliga samhället, att
i ständig utveckling ersätta de
kapitalistiska formerna för produktion,
fördelning och konsumtion med
motsvarande och nya kommunistiska.”
Dessa Pelloutiers reflektioner äro
präglade av en stark’dosis optimism och
få därför upptas ”cum grano salis”,
ined vissa saltkorn, av skepsis
nämligen. De innebära e j resulta t, som
-arbetsbörserna uppnått, utan äro
programmatiska satser och
framtidsvisioner. I historiskt avseende äro de dock
-synnerligen intressanta: de kasta ljus
(iver de syndikalisti s k a i d
é-•ernas jäsning, innan de mogna till
klarhet.
Ett annat tidsdokument, som belyser
-denna process, äro förhandlingarna vid
P. B- T :s femte årskongress i Tours
1896. Där ’debatterades frågan om
förutsättningarna ”för framtidsstatens
grundande på fria och frivilliga
föreningar av producenter”. Syndikat
-oeh arbetsbörser ’betecknas därvid som
-det ekonomiska och sociala livets me-
- delpunkter i framtidens samhälle.
Staten med alla sina ”parasitära”
politiska och administrativa organ
försvinner först, när arbetarerörelsen kan
ersätta den med sina egna ”nyttiga”
inrättningar. Syndikatens och
arbets-börsernas uppgift blir då att ib’eröva
staten alla de funktioner, som tillhöra
”arbetets rike”; de böra enligt Pelloutiers
ord medvetet försöka att bilda ”en
•stat i s t a t e 11 ”.
Det uttrycket har gamla historiska
anor i Frankrike, alltsedan Richelieu
fällde det omdömet 0111 hugenotterna.
Ett sådant mål har dock aldrig varit de
svenska fackföreningarnas. Att de i
realiteten i viss mån ändå blivit det,
■ beror på makter i tiden, krafter som
sträva till att organisera hela s a
m-h ä 11 e t i helt annan riktning än
libe-ra li smens atom ist iska samfunds! d e a 1
drömt sig, men 0111 vilka hr Staaff
inte tycks haft en aning, då det
riksbekanta yttrandet 0111 våra
fackföreningar som hotande att bli ”en stat i
staten” undslapp honom vid 1905 års
valrörelse.
Alla dessa F. B. T.-männens teorier
ha förskalfat rörelsen namnet
”försy n d i ka 1 i s 111 en”. Verkligheten
svarade dock icke alls mot de ståtliga
kongressresolutionerna. På
kongresserna i Toulouse 1893, i Lyon 1894, i
Nimes 1895, i Tours 1896, i Toulouse
1897, i Rennes 1898 strävade visserligen
F. B. T. efter bästa förmåga att i
praktiken förverkliga sitt vackra
program. Men det strandade alltid på
finansiella svårigheter.
Arbetsbörserna kommo i ekonomiskt avseende
aldrig ens så långt, att de kunde stå
på egna ben. De franska arbetarna
frångingo inte heller här sin nationella
egendomlighet, som på en av den gamla
Internationalens kongresser
karaktäriserades av en engelsk
fackföreningsledare på följande träffande sätt: ”Ni
fransmän sträcka alltid händerna i
vädret för att rösta på ett radikalt
förslag, men högst ogärna i byxorna efter
portmonnän, då det gäller att offra
något.”
Man kan icke tänka sig en mer
dråplig parodi på dessa arbetsbörsers
samhällsomstörtande verksamhet än
det faktum, att medan där talades och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
